Bakom denna dramatiska politiska vändning döljer sig en mer komplex verklighet. Inom Trump-administrationen finns en politisk karta som inte är helt entydig. Berggren förklarar att de Ukraina-kritiska rösterna är marginella, och i slutändan är det Trump som styr kursen. De som leder förhandlingarna är i grunden pro-Ukraina och anti-Ryssland.

”Hundraåttiograders svängning”

– Nu har det verkligen svängt. Om vi förut betraktade Trump som Putins nickedocka, så står han nu på Ukrainas sida igen och blickarna är riktade mot Putin, säger Ronie Berggren i en intervju med Bulletin.

– Man har sagt att vapenleveranserna som man stoppade tillfälligt ska återupptas, så nu står USA på god fot med Ukraina igen. Det här är ju en hundraåttiograders omsvängning i relationen och nu ligger bollen på Rysslands planhalva, förklarar han.

Nu ligger initiativet hos Ryssland att svara på fredsförslaget. Trump har återupptagit underrättelseutbytet och vapenleveranserna, vilket fullständigt förändrar den geopolitiska dynamiken, förklarar Berggren.

Berggren: Ryssland riskerar USA:s vrede

– Nu ligger bollen på Rysslands planhalva. Det är upp till Ryssland att tacka ja, annars riskerar de USA:s vrede, säger experten. Han pekar på att Trump har en hel ”verktygslåda” till sitt förfogande, som att lägga hårdare sanktioner på rysk energi eller beväpna Ukraina med mer avancerade vapen.

I skuggan av dessa potentiella åtgärder framträder en skarp kritik mot Europa. Berggren menar att europeiska ledare har missförstått det storpolitiska spelet.

– Vi i Europa fixade inte att förstå det helt enkelt, säger han och efterlyser mer självkritiskhet kring Europas begränsade förmåga att påverka situationen.

Oavsett Rysslands reaktion har Trump redan lyckats förändra dynamiken i konflikten på ett sätt som inte setts under krigets tre år, enligt Berggren.

– Skulle det lyckas, då är det precis det som vi i Europa inte är vana vid - det här storpolitiska spelet, avslutar han.