Torsdagens kongressbeslut om att finansiera regeringen till mitten av februari 2022 minskar risken för nedstängningar av federal verksamhet. Men det hjälper inte mot risken för att den federala kassan sinar om staten slår i sitt självpåtagna och lagstadgade skuldtak.

”Flirtar med katastrof”

USA lånefinansierar omkring 40 procent av de federala utgifterna och ett stopp för nya lån riskerar att snabbt leda till inställda betalningar till långivare och/eller stopp för utbetalningar till exempelvis invånare med rätt till ersättning från landets socialförsäkringssystem och till veteraner.

– Kongressen flirtar med en finansiell katastrof om de tar julledigt utan att hantera skuldtaket, säger Shai Akabas, ekonomidirektör på The Bipartisan Policy Center.

Tidigare har även kongressens opartiska budgetkontor och Bidenregeringens finansminister Janet Yellen pekat på en risk för inställda betalningar i slutet av december.

Inställda betalningar kan slå hårt mot förtroendet för USA på kapitalmarknaden, men det kan också leda till att landet går in i recession till följd av minskad offentlig konsumtion.

Lyft skuldtak 78 gånger

I dag ligger USA:s skuldtak på 28 900 miljarder dollar (cirka 265 000 miljarder kronor). Det innebär att skulden per invånare ligger på omkring 86 500 dollar (motsvarande 790 000 kronor).

Det kan jämföras med Sverige, där statsskulden ligger på 1 146 miljarder kronor eller cirka 110 000 kronor per invånare.

Historiskt har kongressen hittills alltid lyft skuldtaket för att undvika inställda betalningar, när låneberget nått upp till den högsta tillåtna nivån. Sedan 1960 har det skett 78 gånger, om man räknar in både tillfälliga höjningar, reviderade formuleringar och permanenta höjningar av taket, enligt USA:s finansdepartement.