I USA har det nu öppet börjat diskuteras att Ukraina bör sänka sin mobiliseringsålder från 25 till 18 år. Varför kommer detta nu och hur reagerar man i Ukraina på den idén? Mykyta Trachuk ger en analys från ukrainskt perspektiv.
Under de senaste veckorna har frågan om att sänka minimiåldern för mobilisering i Ukraina – för närvarande 25 år – åter aktualiserats.
Amerikanska representanter som senator Lindsey Graham, utrikesminister Antony Blinken och före detta befälhavaren för de amerikanska styrkorna i Europa, general Ben Hodges, uppmanar öppet Kyjiv att sänka denna gräns så mycket det går. Medierna skriver också om ett allvarligt informellt tryck på den ukrainska ledningen.
Idén att skicka 18-åringar till fronten väcker dock stort motstånd både i det ukrainska samhället och bland myndigheterna i Kyjiv. Vad är det som egentligen sker och varför?
Förskjuta ansvaret
För det första beror det amerikanska trycket troligen på ett försök att förskjuta ansvaret för den dåliga situationen på slagfältet på Ukraina självt efter återkommande ukrainska vädjanden om mer stöd.
Washington, som den största givaren av militärt bistånd, strävar därför efter att övertyga sina allierade om att stödet ges i tillräcklig omfattning.
Ukraina har allvarliga problem vid fronten
Men varför har då Kyjiv allvarliga problem på fronten? Amerikanska politiker använder argumentet om ”ineffektiv mobilisering” och Lindsey Graham var redan i mars öppen med att mobiliseringsåldern borde sänkas rejält.
Detta tar fokus från den begränsade mängden vapen. President Zelenskyj påminner öppet om att han lovades vapen och utrustning till 14 brigader från västländerna, men att det bara levererats till två brigader och under måndagen lyfte han på nytt detta.
”Prioriterat måste vara att utrusta befintliga brigader och utbilda personal för att använda materielen. Vi får inte kompensera brist på utrustning och utbildning med våra soldaters ungdom. Det borde vara prioriterat att förse oss med kryssningsrobotar och sänka Rysslands militära kapacitet istället för Ukrainas mobiliseringsålder. Målet borde vara att skydda så många liv som möjligt, inte att skydda vapenlagren.”
En inrikespolitisk konflikt i USA
Zelenskyj uttalande kan nästan ses om inlägg i en intern politisk kamp i USA. Biden-administrationen är inriktad på att få ut maximal effekt av redan beslutade stödpaket innan Trump tillträder och det här blir därmed en del i den konflikten med den administration som tillträder 2025.
En sänkning av mobiliseringsåldern i Ukraina kan fungera som en slags ”mina” under Trumps planer på fredlig lösning. Kriget blir ännu mer av ett totalt krig och eventuella förhandlingar uppfattas av många ukrainare som ännu längre bort och ett krigsslut känns mer avlägset.
Hög medelålder på soldaterna
Vidare så finns det en rent militär aspekt. Medelåldern för en ukrainsk soldat är ungefär 45 år, vilket är obegripligt enligt amerikanska militära standarder. Därav uppstår ett oförstående gentemot detta och ett tryck på Ukraina för att anpassa dess mobiliseringspolitik till västliga normer.
De ukrainska myndigheterna vägrar dock fortfarande bestämt att sänka mobiliseringsgränsen till 18 år. Framför allt är detta beslut extremt impopulärt i ett samhälle där kriget redan orsakar betydande social anspänning. En värvning av unga människor som just träder in i vuxenlivet skulle utlösa en våg av upprördhet i deras familjer och förstärka kritiken mot landets ledning.
Utrustning saknas
Dessutom har Ukraina allvarliga begränsningar i sina resurser. Fordon, vapen, ammunition – inget av detta täcker ens behoven för de nuvarande mobiliserade. En ökning av antalet soldater utan tillbörlig förberedelse och utrustning skulle bara förvärra dessa problem och inte leda till förväntade resultat på slagfältet.
Men den mest smärtsamma aspekten kvarstår: den demografiska påverkan som oundvikligen kommer att följa efter mobiliseringen av 18-åringar. Ukraina genomgår redan en av de allvarligaste demografiska kriserna i världen, efter att ha förlorat miljontals människor till följd av krig, migration och naturlig befolkningsminskning. Genom att kalla in mycket unga ukrainare riskerar landet bokstavligen att ”begrava” sin framtid.
Strategiskt farligt
En sänkning av mobiliseringsåldern under nuvarande omständigheter framstår inte bara som omotiverad utan även strategiskt farlig för Ukraina.
Istället måste Kyjiv fokusera på mer effektiv användning av befintliga resurser, arméreformer, påskyndande av västliga vapenförsörjning och utveckling av en långsiktig strategi för statens överlevnad. Även under påtryckningar från USA måste Ukraina fatta beslut baserade på sina nationella intressen, inte på att vara till lags med utländska partner.
