Facebook noscript imageUtredning sade nej – Demirok (C) vill ändå ha imamutbildning
Hoppa till innehållet

Utredning sade nej – Demirok (C) vill ändå ha imamutbildning

Genrebild, En elev under en Imamutbildning. Foto:: Diane Bora  Creative Commons Zero, Dedikation till allmän egendom / Foto: Demirok (C). Tidigare C-ledare. Foto: Nyheter Öresund  Creative Commons Erkännande 2.0
Genrebild, En elev under en Imamutbildning. Foto:: Diane Bora Creative Commons Zero, Dedikation till allmän egendom / Foto: Demirok (C). Tidigare C-ledare. Foto: Nyheter Öresund Creative Commons Erkännande 2.0
Förre C-ledaren Muharrem Demirok vill införa en ”svensk imamutbildning” och kräver kvinnliga imamer. Utspelen kommer sjutton år efter att en statlig utredning avrådde från en sådan satsning med motiveringen att ”staten ska vara religiöst neutral”.

Demirok vill att regeringen tar upp tråden igen med hjälp av Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, och i samråd med samfunden. Målet är jämställda församlingar där kvinnor kan bli imamer, skriver Demirok i en motion till riksdagen.

Den gamla utredningen, ”Staten och imamerna”, tillsattes 2008 av dåvarande statsrådet Lars Leijonborg (FP). Skälet till nej-svaret var att staten ska vara religiöst neutral. Utredningen bedömde också att staten inte bör inrätta eller styra en särskild utbildning för imamer.

Demirok delar den grundhållningen, något han skriver i sin riksdagsmotion. ”Staten ska inte styra samfundens inre teologiska liv”, skriver han. Utredningen visade enligt honom också att det behövdes utbildning på hemmaplan. ”Tyvärr har frågan lämnats utan åtgärd sedan dess”, skriver Demirok.

I decennier har muslimska församlingar i stället fått rekrytera imamer utomlands. Han beskriver dem som ”personer som ofta varken behärskar språket eller har förståelse för det svenska samhället”. Det gör integrationen svårare och fjärmar unga muslimer som vuxit upp i landet, enligt Demirok.

Kravet: Kvinnliga imamer

Kvinnornas roll lyfter Demirok fram som särskilt viktig. Han jämför med andra samfund i landet, som först efter reformer öppnade teologin och församlingsledningen för kvinnor. Även i andra länder debatteras om kvinnor ska kunna bli teologer, böneledare och imamer.

Med en svensk utbildning skulle kvinnor kunna ”utmana traditionella föreställningar om ledarskap inom samfunden”, skriver Demirok.

Enligt Demirok blev konsekvenserna tydliga i SVT:s Uppdrag granskning, där han själv medverkade. Programmet skildrade enligt honom religiösa ledare som ”sätter svensk lag ur spel, kränger månggifte och kör över kvinnors frihet”.

Samuel Fornäs

Ekonomireporter.

samuel.fornas@bulletin.nu