Sverige tar nu ett historiskt steg i sin utrikespolitik. I en debattartikel presenterar utrikesminister Maria Malmer Stenergard en ny inriktning där svenska försvarsintressen och militära bidrag står i centrum.

Tydlig kritik mot tidigare S-politik

I artikeln riktar utrikesministern skarp kritik mot hur tidigare regeringar hanterat säkerhetspolitiken. Hon lyfter särskilt fram hur dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) först motsatte sig svenskt Nato-medlemskap och hävdade att det skulle ”destabilisera säkerhetsläget i Europa”.

”Alldeles för länge präglades svensk utrikespolitik av föreställningen att vi skulle vara en moralisk stormakt, vars moral bestod i att inte välja sida”, skriver Malmer Stenergard.

Stort svenskt bidrag till Nato

På torsdag ska riksdagen fatta beslut om Sveriges bidrag till Natos försvar 2025. I paketet ingår:

• 600 svenska soldater som ska ingå i Natos brigad i Lettland
• Svenska örlogsfartyg till Natos marina styrkor
• Svenska stridsflygplan för övervakning av luftrummet

Starkare nordiskt samarbete

Malmer Stenergard betonar särskilt samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna. Tillsammans är regionen nu en ekonomisk kraft i G20-klass och ligger bara efter USA i militärt stöd till Ukraina. Vid ett nyligen genomfört toppmöte i Sverige, där även Polens premiärminister Donald Tusk deltog, visade länderna sin gemensamma styrka.

Ett annat viktigt mål är att stoppa ryska fartyg som kringgår sanktionerna i Östersjön. Dessa fartyg utgör enligt utrikesministern både ett säkerhetspolitiskt problem och en miljörisk.

”Den tid där vi delegerade svåra utrikes- och säkerhetspolitiska uppgifter till andra är förbi. Nu måste Sverige, tillsammans med våra allierade, ha förmågan att försvara våra intressen och värderingar för att de ska respekteras”, avslutar utrikesministern.