Utvisningsyrkanden ökar kraftigt efter lagändring
Antalet brottsåtalade som riskerar utvisning har ökat kraftigt sedan de skärpta reglerna trädde i kraft den 1 september. I Stockholm, Göteborg och Malmö har antalet utvisningsyrkanden ökat med nästan 250 procent jämfört med samma månad i fjol.
De nya reglerna innebär att betydligt fler brott kan leda till utvisning. Enligt de skärpta bestämmelserna ska åklagare som huvudregel yrka på utvisning när en utländsk medborgare åtalas för brott som kan ge en strängare påföljd än böter.
Tidigare krävdes bland annat att brottets straffvärde motsvarade minst sex månaders fängelse eller att det fanns risk för fortsatt brottslighet.
Statistiken för september visar att förändringen snabbt fått genomslag. I Malmö ökade antalet åtalade med utvisningsyrkande från nio personer i september förra året till 34 i år, en ökning med 278 procent. Vid Stockholms fyra åklagarkammare har antalet fyrdubblats.
Bakom ökningen ligger en förändrad roll för åklagarna. De ska inte längre på samma sätt väga brottets allvar mot hur länge den misstänkte har bott i Sverige när de avgör om de ska begära utvisning. Det är i stället domstolen som prövar om utvisning ska beslutas när målet avgörs.
Mer komplicerade och tidskrävande
Kammaråklagaren Liselott Herschend, som tagit fram Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning om de nya reglerna, räknar med att många yrkanden inte kommer att godtas av domstolarna. Hon varnar också för att utvisningsfrågan kan göra brottmålen mer komplicerade och tidskrävande.
Även Malmö tingsrätt har lyft farhågor om att handläggningen kan ta längre tid. När en tilltalad riskerar utvisning kan domstolen behöva inhämta ytterligare uppgifter från Migrationsverket och i vissa fall socialnämnden, bland annat när barn berörs. Det kan förlänga även rättegångar om mindre allvarliga brott.
Ett exempel som uppmärksammats gäller en 50-årig man som kom till Sverige från Irak på 1990-talet. Han står åtalad tillsammans med sin fru för misstänkt stöld efter att paret enligt åtalet ska ha undvikit att skanna varor för 2 807 kronor i en Willysbutik.
Paret nekar till brott och uppger att det rör sig om ett missförstånd. Mannen riskerar samtidigt att få ett utvisningsyrkande riktat mot sig.
Ministern nöjd
Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd med utvecklingen och menar att förändringen ligger i linje med regeringens ambition att fler utländska medborgare som begår brott ska utvisas. Han har tidigare kritiserat att relativt få brottmålsdomar lett till utvisning.
– Hela bakgrunden till detta är brottsofferperspektivet. De utvärderingar vi har sett av hur det fungerade tidigare är det provocerande få domslut som faktiskt har lett till utvisning, säger han till DN.
Reformen är en del av regeringens skärpta migrationspolitik. Reglerna innebär också att det särskilda skyddet mot utvisning för personer som kom till Sverige före 15 års ålder har begränsats samtidigt som återreseförbuden kan bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns.
Särskilda regler och internationella åtaganden gäller dock fortfarande för vissa grupper.
Ökningen av utvisningsyrkanden visar att den nya lagstiftningen redan påverkar rättsväsendets arbete. Hur stor ökningen av de faktiska utvisningarna blir återstår däremot att se.
Ett yrkande innebär inte att domstolen automatiskt beslutar om utvisning, och de första månadernas statistik ger ännu inget säkert besked om reformens långsiktiga resultat.
