Danske Banks ekonomer räknar med att det kan bli en negativ överraskning när Statistiska centralbyrån (SCB) presenterar den svenska novemberinflationen på torsdag.

De räknar med att KPIF-inflationen – där effekterna av boräntorna räknats bort – bara sjunker till 4,1 procent, från 4,2 procent i oktober.

Elpriserna spökar

Riksbanken – vars långsiktiga mål är en KPIF-inflation på 2 procent – har en nedgång till 3,6 procent i november i sin prognos. Och snittprognosen bland analytiker på marknaden ligger på 3,9 procent enligt en sammanställning av prognoser gjord av nyhetsbyrån Bloomberg.

Men elpriserna spökar, enligt Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

– Det är en faktor som slår in väldigt tydligt. Det är så stora kast fram och tillbaka för elpriserna enskilda månader och elpriserna är runt 4 procent av inflationskorgen, så sticker de iväg tillräckligt mycket påverkar det månadssiffrorna, säger han.

Han tror inte att detta räcker för att ”rucka på båten” när det gäller Riksbankens penningpolitik. Men om det sedan fortsätter med stora hyreshöjningar, höjda bostadsrättsavgifter och lokalhyror kan det få effekt.

– Det kan få Riksbanken att blinka, säger han.

Storbanken SEB:s ekonomer tror att marknaden har rätt och räknar med att KPIF-inflationen i november sjönk till 3,9 procent. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tror nedgången blir ännu tydligare, ned till 3,8 procent.

”Återstår att se”

Då ingår elpriserna, som enligt Nordeas beräkningar lyfte med 22 procent i november jämfört med månaden före.

– Vi hade en köldknäpp, problem med kärnkraften och det blåste inte så mycket. Men mycket talar för att priserna inte fortsätter upp i december och januari, fast det återstår att se, säger Isaksson.

Snittprognosen för den underliggande KPIF-inflationen i november – där livsmedels- och energipriser plockats bort – ligger på 5,9 procent – en nedgång från 6,1 procent mot oktober.

Där ligger Riksbankens prognos i linje med snittprognosen på 5,9 procent medan ekonomerna på SEB och Nordea räknar med 5,8 procent. Fast bland Danske Banks ekonomer ligger prognosen för kärninflationen i november på 6,0 procent.

Hur det går med inflationen är direkt avgörande för vad Riksbanken gör med sin styrränta, som efter en snabb serie höjningar 2022-2023 ligger på 4,00 procent – den högsta nivån sedan hösten 2008.

Riksbanken kan sänka i juni

De flesta tror att räntetoppen nu har uppnåtts denna gång och att vi står inför en serie räntesänkningar nästa år och året därpå, ned mot 2,50 procent i styrränta i slutet av 2025.

Grahn på Danske Bank tror att Riksbankens första sänkning efter inflationschocken kommer i juni. Isaksson på Nordea tror det dröjer till september men att det kan gå snabbare om Europeiska centralbanken (ECB) börjar sänka redan i mars – vilket en del bedömare tror.

– Då skulle Riksbanken kunna sänka styrräntan i juni, säger han.

Om boräntorna hänger med styrräntan ned med 1,50 procentenheter till slutet av 2025 skulle det dra ned kostnaden för ett bolån på tre miljoner med 45 000 kronor per år före ränteavdrag.