I en rådgivande folkomröstning på söndagen röstade en majoritet i Venezuela för att ställa sig bakom krav på att uppemot två tredjedelar av grannlandet Guyana ska införlivas i Venezuela.
Venezuelas socialistiske president Nicolas Maduro stod bakom folkomröstningen och höll ett tal på söndagskvällen.
– [Vi] har tagit de första stegen av en ny historisk fas av kamp för det som är vårt, och för att återfå det som vår befriare lämnade till oss: Guayana Esequiba, sade Maduro.
Enligt Venezuelas valmyndighet – som styrs av Maduros regering – röstade över 10 miljoner venezolaner. Hela 95,4 procent ska enligt valmyndigheten ha röstat för krav på att annektera landområdet i Guayana.
Vilka konkreta konsekvenser som resultatet får är fortfarande oklart. Maduro har inte gett någon signal om vad hans nästa steg är.
Området Essequibo är större än Grekland till ytan. Området har sedan 1899 tillhört Guyana – då under brittiskt styre – efter att internationella skiljemän beslutade om området.
2015 upptäcktes olja i området och det finns även mycket mineraler.
Guyana har kallat omröstningen i Venezuela för ett försteg till annektering av Essequibo.
På fredagen uppmanade Internationella domstolen i Haag Venezuela att avhålla sig från agerande som kunde påverka Guyanas styre i Essequibo.
I oktober meddelade Joe Biden att USA lättar på sanktionerna mot Venezuela i en förhoppning om att det skulle motivera Maduroregimen att hålla ”fria och rättvisa” val. De lättade sanktionerna omfattar olja, guld och några andra för Venezuela mycket viktiga områden.
Sergej Sumlenny, grundare av tankesmedjan European Resilience Initiative Center, Eric, varnar i ett inlägg på X att Venezuelas anspråk på land i Guyana bara är det senaste exemplet på hur diktatorer fått nytt självförtroende. Sumlenny kopplar det till i hans tycke klena agerandet från Väst mot rysk aggression.
”Det här är bara en början på konsekvenserna av Bidens och Scholz’ ’eskaleringshanterande’”, skriver Sumlenny.
