Vinterraset: Därför fortsätter Ukrainas valuta att falla drastiskt

Den 10 februari 2026 blev en viktig symbolisk dag för den ukrainska nationella valutan – hryvnjan. Ukrainas nationalbank (NBU) höjde eurokursen med hela 36 kopek – till nivån 51,12 hryvnja. Dessutom passerade dollarkursen den viktiga psykologiska gränsen på 43 hryvnja.

Detta skakade om finansmarknaden och fick vanliga medborgare att oroat fundera. Sådana kraftiga kurssvängningar är sällan en tillfällighet eller resultatet av valutaspekulanters handlingar. De är en återspegling av ett komplext system av interna ekonomiska processer, säsongsfaktorer och globala finansiella strömmar. Den nuvarande devalveringen av hryvnjan är ett symptom, inte sjukdomen i sig, och för att förstå framtidsutsikterna är det nödvändigt att reda ut komplexet av orsaker som lett till den nuvarande situationen.

Vad händer nu med hryvnjan och vad kan man förvänta sig framöver? Låt oss ta reda på detta.

Handelsunderskottet – den kroniska sjukdomen

Traditionellt är februari inte den lättaste månaden för den ukrainska finansmarknaden. Slutet av vintern skapar alltid ett extra tryck på hryvnjan. Denna period är ofta förknippad med ökad efterfrågan på utländsk valuta från importörer som intensifierar sina inköp efter jul- och nyårshögtiderna av exempelvis energi, samt med nödvändigheten att betala externa skulder. Säsongsmässig försvagning av exportintäkter, särskilt från viktiga varugrupper, spelar också sin roll.

Således skapar själva kalendern i början av året en grund för ökad volatilitet i den ukrainska nationella valutan, på vilken även mer kraftfulla och långsiktiga faktorer läggs.

Den avgörande interna faktorn som undergräver hryvnjans stabilitet är det kroniska underskottet i utrikeshandeln. Den ukrainska ekonomin fortsätter, trots enskilda framgångar, att konsumera betydligt mer importerade varor och tjänster än den själv exporterar. Denna klyfta skapar en konstant marknadsmässig efterfrågan på dollar och euro för avräkningar med utländska leverantörer. I perioder som nu blir trycket från importörer särskilt påtagligt, vilket återspeglas i form av stigande kurser.

Nationalbankens agerande i denna situation är en medveten och ganska logisk politik. NBU bedriver konsekvent en politik för flexibel kursbildning, vilket tillåter korrigeringar som svar på fundamentala förändringar i utbud och efterfrågan.

Regulatorns huvudprioritet är att bevara guld- och valutareserverna, som är en strategisk buffert för landets finansiella system. Aktiva interventioner för att hålla kursen på en artificiellt låg nivå skulle leda till en snabb och meningslös ”förbränning” av dessa reserver, vilket skulle beröva ekonomin sin ”säkerhetskudde” inför potentiellt mer allvarliga utmaningar. Därför tillåter NBU kursen att fungera som en naturlig stötdämpare och regulator som balanserar marknaden.

Global turbulens slår mot den ukrainska valutan

Den globala kontexten bidrar också väsentligt till den aktuella kursutvecklingen. På de internationella marknaderna har man på senare tid kunnat observera en märkbar försvagning av den amerikanska dollarn i förhållande till euron. Orsakerna till detta ligger i geopolitik och penningpolitik: pågående handelskonflikter och, vilket är särskilt viktigt, den höga osäkerheten kring framtiden för den amerikanska centralbankschefen undergräver investerarnas förtroende för den amerikanska valutan.

Det är därför som euron visar styrka. Men för Ukraina betyder detta att euron blir dyrare inte bara globalt, utan också automatiskt drar upp hryvniakursen. Det kraftiga hoppet för euron med 36 kopek är i hög grad importerad inflation orsakad av globala kapitalflöden.

En separat faktor för det nuvarande trycket på hryvnjan (liksom på andra sårbara valutor) var den senaste tidens omfattande kollaps på kryptovalutamarknaden. Den massiva utflykten av investerare från digitala tillgångar ledde till att frigjorda medel på jakt efter säkerhet strömmade till klassiska ”frihamnar”, främst dollarn. Denna uppgång i global efterfrågan på den amerikanska valutan pressar ytterligare alla försvagade nationella valutor, inklusive hryvnjan, vilket skapar en ogynnsam extern bakgrund för dem även oberoende av interna problem.

Den nuvarande devalveringen är således resultatet av en kombination av flera faktorer. Den säsongsmässiga februarinedgången, det strukturella underskottet i handelsbalansen och den aktiva importen skapar en intern negativ bakgrund. NBU:s politik, riktad mot att bevara reserverna, tillåter marknaden att återspegla detta tryck i kursen. Och globala faktorer – flykten till dollarn mot bakgrund av kryptomarknadens fall och eurons självständiga förstärkning på grund av dollarns svaghet på den internationella arenan – blir kraftfulla externa triggers som ytterligare förvärrar situationen.

Fortsatt försvagning väntas på kort sikt

Situationen på Ukrainas valutamarknad i februari 2026 visar den nationella ekonomins höga beroende både av interna strukturella obalanser och av globala finansiella flöden. Att förvänta sig en snabb och varaktig förstärkning av hryvnjan på kort sikt är tyvärr inte möjligt. Under närmaste tiden kommer hryvnjan att fortsätta försvagas, men med tiden stabiliseras på nya nivåer i förhållande till dollarn och euron.

Det säsongsmässiga trycket kommer att börja avta först i slutet av första kvartalet. Och det fundamentala problemet med underskottet i handelsbalansen kräver överhuvudtaget långsiktiga lösningar.

Nationalbankens åtgärder kommer sannolikt att fortsätta i form av en återhållsam politik, där stabila reserver är viktigare än en omedelbar fixering av kursen. Detta innebär att hryvnjan även fortsättningsvis kommer att reagera snabbt och känsligt på förändringar i export-importsituationen och stämningarna på de internationella marknaderna.

För näringslivet och befolkningen är detta en signal att bevara finansiell försiktighet, diversifiera risker och förstå att eran av absolut kursstabilitet, upprätthållen genom massiva interventioner, för länge sedan är förbi. I stort sett ligger nyckeln till att stärka den nationella valutan inte i valutakorridorer, utan i djupa strukturella reformer som kan förändra utrikeshandelsbalansen och inom rimliga gränser minska den ukrainska ekonomins beroende av externa konjunkturer.