Det är i en ledartext för Svenska Dagbladet som Peter Wennblad avslöjar att S-veteranen Carin Jämtin som generaldirektör för Sida agerade i motsats till regeringens regleringsbrev. Detta genom att teckna femårsavtal med två organisationer kopplade till arbetarrörelsen, trots att regeringens instruktioner gjorde gällande att biståndsmyndigheten inte skulle ingå några nya sådana avtal.

Ledarsidornas Johan Westerholm har i många år rapporterat om det svenska biståndet och vad han kallar för ”det biståndsindustriella komplexet”. Till Bulletin berättar han att han inte är förvånad över att det är så som Jämtin vill agera, men ändå något överraskad av hur öppet hon gick emot en sittande regerings regleringsbrev.

– Jag trodde hon var mer slipad än så. För vad Carin Jämtin gör här är en öppen krigsförklaring mot sittande utrikesminister, säger Westerholm.

Han jämför med hur Mikael Ribbenvik hanterade sin sista tid som generaldirektör för Migrationsverket.

– Mikael Ribbenvik tycker jag har fått ett dåligt eftermäle hos Sverigedemokraterna. För han gjorde exakt hela tiden så som regeringen ville. Enormt följsam i att följa regleringsbreven.

”Parti i partiet”

S-veteranen Carin Jämtin har en bakgrund som bland annat biståndsminister i regeringen Persson (2003-2006) och som partisekreterare för Socialdemokraterna (2011-2016). Från 2017 fram till 2023 var hon generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida. Därefter gick hennes förordnande ut och hon fick inte förlängt.

Det är under den sista tiden som myndighetschef som SvD rapporterar att hon tog beslut i strid mot vad regeringen instruerade Sida att göra.

– Det här är också en krigsförklaring från Socialdemokraterna mot, i det här fallet, borgerligheten. [Och det är] väldigt oförsonligt: ”Vi tänker skita i vad ni säger, vi tänker sabotera allt ni gör”, säger Westerholm om Jämtins agerande.

Det behöver dock inte alls betyda att det är förankrat hos Magdalena Andersson, understryker han.

– Den socialdemokratiska utrikespolitiken har egentligen sedan Göran Persson försvann utvecklats till att bli ett eget väsen, alltså ett parti i partiet.

Enligt Westerholm är Carin Jämtin en av de personer som drivit den utrikespolitiska linjen med generöst bistånd och slappa regelverk samt en av arkitekterna till den ”feministiska utrikespolitik” som bedrevs under regeringen Löfven, när Margot Wallström var utrikesminister.

Landshövding

Idag är Jämtin landshövding i Västernorrland. En position som hon utnämndes till i september 2023. Johan Westerholm menar att det går att se Jämtins roll på två olika sätt.

– [Varför] i helvete ska man fortsätta att ge de här [personerna] förläningar? För en landshövding har någonstans runt 120 000-150 000 i månaden, tjänstebostad och en rad med förmåner, säger han och fortsätter:

– Vad hade alternativet varit? Jo, det hade varit att inte ge henne någonting. Och då hade hon hängt i Stockholm på Sveavägen 68, kunnat interagera med sina polare på UD och ställa till med avsevärt mycket mer problem för regeringen.

– Nu är hon fullt upptagen i Härnösand med att sitta och hantera överklagade bygglov och andra tillsynsärenden. Det är ett sätt att hålla henne sysselsatt.

Tror du att det är det som är syftet med att hon har blivit landshövding?

– Jag vill inte säga att det är syftet, men det är definitivt en bieffekt.

Läs även: Regeringens svar om Jämtins framtid som landshövding