– Vi vill ha tuffare reglering av techjättarna. Vi vill att plattformsföretag ska bli medansvariga för det som publiceras på deras plattformar, säger digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) till TT.

Strax före jul presenterade EU-kommissionen två mastiga lagpaket. Förenklat reglerar det ena konkurrensen på den digitala marknaden och det andra innehållet på olika plattformar.

Högaktuellt lagförslag

Trots tyngden hamnade förslagen i skuggan av julruschen, pandemin och slutspurten för brexitförhandlingarna. Men så attackerades Kapitolium och USA:s ex-president Donald Trump stängdes av från Twitter och Facebook.

Händelserna sätter fingret på frågor som de nya förslagen i lagen om digitala tjänster – DSA på EU-språk – försöker lösa. Till exempel vilket ansvar nätjättarna har för det som publiceras och om det är rimligt att en plattforms-vd ska ha makten att släcka ner konton.

Lagen ska delvis ersätta det 20 år gamla e-handelsdirektivet, som hade fokus på att reglera den då nymodiga näthandeln.

2000 fanns inget Facebook eller Twitter och behovet nu är att få ett regelverk som passar dagens digitala värld.

En huvudpunkt i lagförslaget är att bolag som Facebook, Twitter, Amazon och Google ska ha ett större ansvar för vad som publiceras på deras plattformar. De ska vara skyldiga att ta bort innehåll som är olagligt, och hålla det borta. Annars kan de få kännbara böter, upp till sex procent av omsättningen.

Regeringen nöjd

Den svenska regeringen har drivit på för nya regler och är relativt nöjd med det som föreslås.

– Vi tycker att det ska begränsas till det strikt olagliga materialet. Men det finns länder som önskar gå längre och vill att bolagen även ska bli skyldiga att ta bort olämpligt material, säger Ygeman.

Om även olämpligt och skadligt material skulle omfattas finns en risk att bolagen skulle ta bort med marginal, vilket skulle kunna skada yttrandefriheten, tror Anders Ygeman.

Med olagligt innehåll menas till exempel hot, men också bedrägerier och försäljning av farliga, icke godkända varor. Fake news räknas inte dit – sådant innehåll kan visserligen betraktas som skadligt, men det betyder inte att det bryter mot någon lag.

Däremot kan bolagen, precis som i dag, med stöd av sina egna användarvillkor agera mot fake news om de bedömer det nödvändigt.

Knäckfråga

Än så länge har EU-ländernas regeringar och EU-parlamentets berörda utskott knappt hunnit analysera förslagen, men Ygeman räknar med att frågan om vilken typ av innehåll som plattformsbolagen ska vara skyldiga att ta bort blir en knäckfråga i de kommande förhandlingarna.

Det finns inte bara EU-länder, som exempelvis Frankrike, som vill att mer material än det strikt olagliga ska omfattas. Enligt ministern finns det också länder, till exempel Polen, som har motsatt ingång och i stället vill begränsa vad som ska vara tillåtet att ta bort och begränsa detta i bolagens användarvillkor.

Enligt lagförslaget sätts ett system av nationella samordnare upp i EU-länderna. De får en övervakande roll och kan slå larm när olagligt innehåll dyker upp, vilket kan leda till att bolag blir skyldiga att ta bort innehåll.

En annan del i förslaget är att kraven på transparens ökar i plattformsbolagen. Redan i dag försöker de övervaka innehållet – både med datorer och människor – och plockar bort innehåll som strider mot de egna användarvillkoren. Men EU-kommissionen anser att de bättre måste kunna motivera och förklara vad som görs.

– Det är viktigt att vi ställer krav på ökad transparens. Det är också bra att beslut kommer att gå att överpröva, säger Ygeman.

Speciell fågel

De stora plattformsbolagen är inga publicister och har exempelvis inga ansvariga utgivare, men de är heller inte enbart förmedlare av meddelanden, som till exempel Posten.

– De är en speciell fågel och ska därför ha lagstiftning därefter, säger Ygeman.

Han tror att de stora nätjättarna främst kommer att ha synpunkter på det andra lagpaketet, det som handlar om konkurrensen (DMA).

– När det gäller förslagen att hålla borta olagligt innehåll tror jag att de flesta plattformar välkomnar det. Det ger dem en riktpunkt och det kan vara praktiskt även för dem att ha ett tydligt regelverk och slippa att bli måltavla för debatter, säger Ygeman.

TEXT: Maria Davidsson/TT