Facebook noscript image41-åringen döms till två års fängelse för artskyddsbrott
Nyheter
41-åringen döms till två års fängelse för artskyddsbrott
En dvärgkrokodil som fanns med i beslaget och den dömde Nicklas Bergner Nilsson. Foto: Polisen
En dvärgkrokodil som fanns med i beslaget och den dömde Nicklas Bergner Nilsson. Foto: Polisen

41-årige Nicklas Bergner Nilsson döms till två års fängelse för 68 fall av grova artskyddsbrott, meddelade Lunds tingsrätt i en dom under måndagen.
– För att bedriva den här typen av yrkesmässig djurhandel krävs det tillstånd, det har 41-åringen saknat, säger Thed Adelswärd.

två års fängelse för artskyddsbrott
En kobra som fanns med i beslaget. Foto: Polisen

Lunds tingsrätt meddelade idag domen för det uppmärksammade artskyddsbrottet, där Nicklas Bergner Nilsson nu döms till två års fängelse. Hans kumpan döms till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Hade fängelse utdömts hade det medfört fyra månader i fängelse.

Saknar tillstånd

För att bedriva den verksamhet som Bergner Nilsson bedrivit krävs flera tillstånd, något som han saknat och det ligger till stor del till grund för domen som kom under måndagen.

– För att bedriva den här typen av yrkesmässig djurhandel krävs det tillstånd, både enligt Djurskyddslagen och enligt Miljöbalken och det har 41-åringen saknat. Därför döms han både för artskyddsbrott och för brott mot djurskyddslagen, säger Thed Adelswärd, chefsrådman och rättens ordförande i ett pressmeddelande.

Stark bevisning

Enligt Adelswärd fanns det stark bevisning i målet och förundersökningsprotokollet landade på drygt 2 200 sidor.

– Genom den bevisning som togs i beslag har åklagaren kunnat visa att mannen bedrivit vad som närmast kan betecknas som en diversehandel med sällsynta och skyddade reptiler. Vi har kommit fram till att han i 67 fall beställt, köpt, sålt eller försökt sälja reptiler som finns med på Citeslistor över särskilt hotade djurarter, säger rättens ordförande, chefsrådmannen Thed Adelswärd.

Läs även: 800 reptiler i beslag – nu skjuter tingsrätten upp domen

Tomas Hedlund



fakta

Cites

Cites är konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora), en internationell överenskommelse mellan stater som trädde i kraft 1975. Dess syfte är att säkerställa att inga arter från den vilda faunan eller floran blir eller förblir föremål för ohållbar exploatering på grund av internationell handel.

Idag beviljar Cites olika slags skydd till över 30 000 djur- och växtarter. Detta oavsett om de ingår i handel med levande eller döda exemplar, delar av döda exemplar (som till exempel elfenben eller skinn) eller produkter av sådana (som till exempel läkemedel framställda av djur eller växter). Medlemsstaterna, kända som parter till Cites, verkar tillsammans genom att reglera handel med arter som finns listade i Cites tre bilagor. Från och med juli 2007 finns det 172 parter till Cites.

Cites-bilagorna

Arter kan listas i en av Cites tre bilagor om de hotas av handel. Bilaga 1 (i EU-lagstiftningen bilaga A) listas arter som är utrotningshotade och som kan påverkas av internationell handel. I allmänhet är all internationell kommersiell handel med sådana arter förbjuden, även om viss handel kan tillåtas under exceptionella omständigheter.

De flesta arter finns emellertid listade i bilaga II, vilken inkluderar arter som inte nödvändigtvis är utrotningshotade, men som kan bli det om inte handeln kontrolleras ingående. En del arter finns också listade i bilaga II därför att de liknar de arter som redan finns listade. Att lista sådana arter förenklar arbetet för de administrativa myndigheterna och tjänstemännen som kontrollerar internationell handel. Internationell kommersiell handel med växt- och djurarter listade i bilaga II tillåts förutsatt att giltiga tillstånd följer med varje transport. Bilaga III inkluderar arter som är listade av ett enskilt medlemsland och som behöver andra medlemsländers samarbete för att kontrollera internationell handel med dessa

Källa: Lunds tingsrätt