SVT uppger att 61 972 niondeklassare har fått underkänt på nationella provets läsförståelse sedan 2014 men undgår att nämna att de klena resultaten i hög grad är kopplade till migrationen. Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige presterar cirka 10 procent sämre än elever med svensk bakgrund i läsförståelsetestet, medan utlandsfödda elever presterar hela 21 procent sämre.
SVT rapporterar om flera orsaker till den generella läskrisen:
- Lärarutbildningen ger inte tillräckliga verktyg för läsundervisning
- För stora klasser och brist på specialpedagoger
- Otydliga kursplaner med för lite fokus på läs- och skrivundervisning
- För lite träning med papper och penna
- Bristande stöd för att upptäcka lässvaga elever i årskurs 3
Däremot nämner inte SVT invandringen som en faktor.
Särskilt stora problem
Den PISA-rapport från 2022 som SVT hänvisar till visar att problemen är särskilt stora för elever med utländsk bakgrund. Tidpunkten för ankomst till Sverige spelar stor roll - de som kom efter skolstart presterar 15 procent sämre än de som kom före skolstart.
Regeringen presenterade tidigare i höstas flera riktade satsningar. I budgetpropositionen för 2025 avsätts 100 miljoner kronor årligen under tre år för intensivträning i svenska för elever som behöver extra stöd. Satsningen bygger på positiva erfarenheter från språkstärkande lovskola i Göteborgs kommun.
Regeringen föreslår också särskilda språksatsningar på fritidshemmen och riktade insatser för utrikes födda föräldrar som är hemma med barn. 31 miljoner kronor ska gå till språkträning och läsfrämjande insatser för nyanlända och andra utrikes födda kvinnor.
– Barn som inte kan prata, läsa eller skriva på svenska halkar efter i skolan. Regeringens satsningar är viktiga för att få fler att lära sig svenska och bli en del av samhället, sade dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister (numera utbildningsminister) Johan Pehrson i ett pressmeddelande.
