Studien visar att risken att dömas för våldtäkt minskar med tiden för personer som bott längre i Sverige. Khoshnood menar att detta kan bero på en bättre förståelse för svenska normer och lagar.

– Ju längre du är i Sverige, ju mer förstår du hur det fungerar, ju mer lär du dig om hur saker och ting ligger till. Det är därför vi ser den här minskningen, säger Khoshnood till Bulletin.

Tydlig överrepresentation kvarstår

Studien visar att personer med utländsk bakgrund står för 63 procent av de dömda våldtäkterna under den studerade perioden. Detta innebär en tydlig överrepresentation i förhållande till deras andel av befolkningen.

Enligt Khoshnood kvarstår en betydande överrepresentation även efter att man kontrollerat för socioekonomiska faktorer, vilket pekar på att andra faktorer spelar en avgörande roll.

– Överrepresentationen är väldigt stor fortfarande. Det är väldigt lite egentligen som socioekonomiska faktorer förklarar. Så tittar man på de siffrorna så är det som är kvar fortfarande mycket, mycket stor när man jämför det med etniska svenskar, påpekar Khoshnood.

Kulturkrockar en del av förklaringen

Kulturkrockar kan vara en bidragande orsak till överrepresentationen, menar Khoshnood. Han betonar dock att det inte handlar om att vissa kulturer accepterar våldtäkt, utan snarare om missförstånd kring sociala koder och beteenden.

– När vi pratar om kulturella skillnader och värderingar [...] så menar jag väldigt mycket det här med att komma en person från ett land där det inte är vanligt att man går ut på krogen [...] Och kommer plötsligt till Sverige där den här personen då går till en diskotek eller till en bar [...] och där plötsligt träffar på också tjejer som är klädda på ett specifikt sätt, som dansar på ett specifikt sätt, som dricker och skrattar [...] Då kan det ju bli en krock, förklarar han.

”Måste förstå offer och gärningsmän”

För att tackla problematiken efterlyser Khoshnood en nationell handlingsplan med tre huvuddelar: en kartläggning av nuläget, en forskningsplan med öronmärkta medel, samt konkreta åtgärder som utbildningsinsatser för nyanlända.

– Vi behöver många, många fler studier. Vi behöver veta till större grad varför det här händer. Vi behöver kvalitativa studier där vi intervjuar de här gärningsmännen. Och vi behöver på ett bättre sätt förstå vem är deras offer och i vilka sammanhang som det händer, säger han.

Mer forskning och utbildning krävs

Khoshnood föreslår att utbildning om svenska normer och värderingar kan integreras i språkundervisningen för nyanlända. Han påpekar dock att det saknas forskning som visar effektiviteten av sådana utbildningsinsatser.

– Om vi inte går in med några åtgärder och om inte vi går in med några konkreta åtgärder så kommer det självklart fortsätta så som det fortsätter, avslutar han.