75 000 nya statliga jobb – nästan alla till storstäderna
Residensstäderna har fått nästan 60 000 nya statliga jobb sedan 2004. Samtidigt har landsbygdskommunerna förlorat närmare 1 700 jobb, visar en granskning från SVT.
Från 2004 till 2024 har det skapats 75 000 nya arbetstillfällen vid statliga myndigheter och förvaltningar i Sverige, visar SVT:s granskning. Men fördelningen är ojämn – merparten av tillskottet har hamnat i landets residensstäder, medan landsbygden förlorat jobb.
Granskningen bygger på statistik från SCB och visar en tydlig trend, rapporterar SVT.
Residensstäder får huvuddelen
I de 21 residensstäderna – bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Östersund – fanns totalt 186 661 statliga jobb år 2024. Under den granskade tjugoårsperioden ökade antalet med 57 609 jobb.
Bilden ser helt annorlunda ut för landets 55 landsbygdskommuner. Där minskade de statliga jobben med 1 696 under samma period. Totalt fanns 5 193 statliga jobb kvar i dessa kommuner vid 2024.
Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, pekar på ekonomiska drivkrafter bakom utvecklingen.
– Det handlar om ekonomi. Det är mer ekonomiskt hållbart att centralisera än att ha flera filialer, därför läggs lokala kontor ned och det koncentreras i regionala centran istället, säger han till SVT.
Utlokalisering kan vända trenden
Enligt Eriksson kan en medveten spridning av statliga myndigheter bidra till att motverka avfolkning och en åldrande befolkning i glesbygden. Han hänvisar till utredningar, bland annat från Riksrevisionen, som visar tydliga fördelar med att flytta statliga verksamheter till glesbefolkade regioner.
Inflyttningen ökar, välutbildade stannar kvar i högre utsträckning och det lokala näringslivet stimuleras genom ökat behov av tjänster, berättar han för SVT. Effekterna blir dessutom starkare ju längre från huvudstaden utlokaliseringen sker.
Minister avvisar kritik
Civilminister Erik Slottner erkänner att effektivisering bidrar till centraliseringen, men framhåller att det i de flesta fall är myndighetsledningarna själva som avgör var kontoren placeras.
– Statlig närvaro och regional fördelning är en parameter vi ska väga in. Men vi har också mål om effektivitet, att få ut så mycket verksamhet som möjligt för varje skattekrona. Det ska också vägas in i bedömning var någonstans vi förlägger statliga jobb, säger han till SVT.
På frågan om landsbygdskommuner offras i jakten på besparingar avvisar ministern den beskrivningen.
– Nej, så skulle jag inte uttrycka det. Statens närvaro ökar i hela Sverige, även utanför storstadsregionerna. Sen kan det vara så att jobben hamnar i residensstäderna, men det skapar ändå en dagspendlingsmöjlighet i länen, säger Slottner till SVT.
