Vem minns inte det eviga mantrat om att ”SD är rasister, kvinnohatare, homofober, nazister, antisemiter och fascister”?

Det är viktigt att påminna om det mantrat eftersom det påminner oss om vilket hyckleri som genomsyrar den svenska riksdagen och gammelmedia.

Läs även: Gustavsson: Angiverisamhälle – Ja tack!

”Nazister och fascister” fungerar som ett av de effektivaste sätten att karaktärsmörda någon, eftersom det återkallar minnet av ett Sverige som agerade med vekhet mot fascism och nazism under andra världskriget.

Vi pratar inte tillräckligt mycket om dessa anklagelser och hur de färgat medianarrativet kring Sverigedemokraterna och invandring i decennier. Detta samtidigt som de rödgröna som säger sig värna minoriteters rättigheter, i själva verket har bäddat för öppen antisemitism på svenska gator.

När jag själv kom till Sverige som en ensamkommande ung flykting som ville lära sig mer om mitt nya land var ”SD-nazism-mardrömmen” narrativet som jag envist matades med av SFI-lärare och av mina arbetskamrater i diverse fikarum på olika arbetsplatser, liksom av arabiska invandrare som hade bott i längre än jag i Sverige.

Du som flykting ska akta sig för SD! De vill utrota dig.
Du som kvinna ska akta sig dig SD! De vill kedja dig vid spisen.
Du som homosexuell ska akta dig för SD! De vill sterilisera dig.
Du som jude ska akta dig för SD! Det grundades av nazister.

Så brukade det låta.

De konkreta och påtagliga hoten mot samhällets sköraste grupper, inte minst judar, omförklarades som ett sverigedemokratiskt problem, och alla hejade på och nickade instämmande.

Och nu när judarna har blivit som mest hotade och sårbara i samhället efter 7 oktober så visar de svenska partierna sina rätta färger – i olika nyanser av brunt.

Och dag för dag, nyhetsnotis för nyhetsnotis, korankravall för korankravall, islamisk attack efter islamisk attack, för varje avslöjande om en ny islamistisk moské, palestinademonstration med skränade antisemitiska ramsor på gatorna, med en aldrig tidigare skådad upptrappning av bomber, skottlossningar och våldtäkter – sakta men säkert började de mediala bubblorna kring Sverigedemokraterna sprängas en efter en, och polletten trilla ner.

Den antinazistiska lobbyn i Sverige var så pass enorm och bred att den blåste liv i tanken att nazism var en populär föreställning bland svenska folket och delar av det politiska spektrat. Och den tanken är förstås mardrömslik för många, vilket är fullt förståeligt. Ett påtvingat socialt och politiskt system som kedjar kvinnor vid spisen, sätter judar och bögar i koncentrationsläger, skickar hem alla icke-svenskar, sätter stopp för alla våra friheter, och tar kål på någras existens.

Ett skrämmande scenarie förvissot och utan tvivel.

Svenska politiska ledare ställde förstås upp på kampen mot nazismen och såg denna ideologi lite överallt i decennier, dels för att kväva oppositionen, dels för att gjuta rädsla i invandrares och flyktingars hjärtan så att de skulle fortsätta rösta på de rödgröna partierna.

Det är inte det enklaste att dra sig till minnes hur många gånger Annika Strandhäll, Annie Lööf, Morgan Johansson, och Stefan Löfven har implicerat det tredje rikets ideologi när de uttalat sig om en sisådär 12 procent av det svenska folket.

Läs även: Göranson: Mordet på Mikael ett uttryck för dominanskultur

Ändå säger en ny studie något helt annat.

Nyligen publicerades en ny rapport av Europe Coalition for Israel, som visar EU-parlamentarikernas ställning till Israel, i synnerhet efter sjunde oktober

Det visar sig att medierna ljugit - i vanlig ordning.
Sverigedemokraterna blev EU:s tredje mest Israelvänliga partiet i EU.

Vänsterpartiet, som de rödgröna har böjt sig för är det kommer till Israel i decennier, blev det 14:de mest antiisraeliska partiet i hela EU.

Denna lista visar i vad mån del olika partierna säger sig värna alla människors lika värde generellt, samt hur de värderar judars rättigheter och säkerhet, före och efter 7 oktober.

Så här rankade de svenska partierna i studien:

3. Sverigedemokraterna: 95 % (generellt) – 94 % (före 7 oktober) – 96 % (efter 7 oktober)
26. Kristdemokraterna: 85 % (generellt) – 85% (före 7 oktober) – 90% (efter 7 oktober)
27. Moderaterna: 85 % (generellt) – 83% (före 7 oktober) – 86% (efter 7 oktober)
88. Liberalerna: 58 % (generellt) – 51% (före 7 oktober) – 60% (efter 7 oktober)
117. Centerpartiet: 43 % (generellt) - 36% (före 7 oktober) - 46% (efter 7 oktober)
148. Socialdemokraterna: 35 % (generellt) – 19 % (före 7 oktober) – 41 % (efter 7 oktober)
149. Miljöpartiet: 26% (generellt) - 24% (före 7 oktober) - 27% (efter 7 oktober)
150. Vänsterpartiet: 12% (Generellt) 5% (före 7 oktober) 15% (efter 7 oktober)

Summa summarum: Detta är siffror som borde göra samtliga rödgröna partier klart fundersamma.

Läs även: DEBATT: Rödgröna lösningar hjälper inte mot gängvåldet