I förra veckan anklagade statsminister Ulf Kristersson (M) Israel för att inte leva ”upp till sina mest basala skyldigheter och gjorda överenskommelser om nödhjälp” i ett inlägg på plattformen X.

”Sverige kräver därför att EU så snart som möjligt fryser handelsdelen i associeringsavtalet. Det ekonomiska trycket mot Israel måste öka” skrev Kristersson, som även välkomnade kraven på en avväpning av Hamas från länder i Mellanöstern.

Även biståndsminister Benjamin Dousa (M) skrev om regeringens krav i ett inlägg på Instagram.

”Utanför Gaza finns stora lager med bland annat svenskt stöd, som kan skickas in direkt. Men Israel begränsar leveranserna av hjälp till Gaza. Regeringen skärper nu linjen ytterligare mot Israels regering. Vi vill att handelsavtal med Israel ska frysas”, skrev han.

Enligt Alexander Atarodi, tidigare forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, innebär kravet en ny riktning i regeringens Mellanöstern-politik.

– Det är nytt i den svenska kontexten att regeringen nu gått ut med konkreta åtgärder i stället för vaga uttalanden mot Israel, säger Atarodi till SVT.

”Riskerar att stärka Hamas, en av världens mest brutala terrororganisationer”

Nu får regeringens krav kritik från stödpartiet Sverigedemokraterna. I en debattartikel i Expressen kallar partiledare Jimmie Åkesson och ordföranden i utrikesutskottet Aron Emilsson regeringens krav för ”ekonomiskt och diplomatiskt skadligt” samt ”moraliskt fel och politiskt kortsiktigt.”

”Det riskerar att stärka Hamas, en av världens mest brutala terrororganisationer, och samtidigt underminera Israels rätt att försvara sig mot existentiella hot” skriver duon, som pekar på att Israel är Mellanösterns enda demokrati medan motståndaren Hamas ”styr Gaza sedan 2007 efter att med våld ha drivit bort Fatah” samtidigt som ”deras stadga slår fast ambitionen att förinta Israel och upprätta ett islamistiskt styre”.

Hamas ”metoder är väldokumenterade: civila används som mänskliga sköldar, vapen göms i skolor och sjukhus, och bistånd stjäls för att finansiera terrortunnlar och raketattacker” fortsätter Åkesson och Emilsson, som menar att Israel sedan terrorattacken den 7 oktober 2023 befinner sig ”i ett existentiellt krig mot terrorismen”.

”Att i detta läge frysa handeln med Israel är att straffa en nation som kämpar för sin befolknings säkerhet – en kamp EU säger sig stödja i sin retorik mot terrorism” skriver man, och framhåller även att ”Israel är en nyckelaktör inom högteknologi, medicinsk forskning och säkerhetssystem – områden som stärker Europas konkurrenskraft.”

”EU och Sverige måste välja en ansvarsfull och realistisk utrikespolitik som stöder demokrati och bekämpar terrorism – inte en som oavsiktligt stärker den” menar Åkesson och Emilsson.