Nätverket Valfrihetens Vänner presenterade på onsdagen rapporten Grundskolor med långvarigt låga respektive höga kunskapsresultat 2016–2025. Resultaten är tydliga: bland de 38 skolor som varje år under hela tioårsperioden tillhört den fjärdedel av landets grundskolor med lägst andel elever med godkända betyg i samtliga ämnen finns inte en enda friskola. Samtliga är kommunala.

Friskolor presterar bättre

I den översta kvartilen ser bilden omvänd ut. Av de 87 skolor som konsekvent tillhört landets bästa är 65 friskolor – mot 22 kommunala. Friskolor når i genomsnitt 83,8 procent av eleverna till kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor 72,3 procent, enligt rapporten.

Gunnar Hökmark, ordförande för Valfrihetskommissionen och moderator för seminariet, beskriver skolorna i botten som segregationsfabriker.

– År efter år lämnar elever med sämre förutsättningar. Det sker ingen förändring, säger han.

”Man vill inte prata om det”

Christofer Fjellner (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, är rak i sin kritik mot den styrande majoriteten.

– Varför går allt syre till friskolorna och hur man ska stänga dem? För man vill inte prata om något annat – det är att Stockholm stad är en usel huvudman. Man är usel på det uppdraget, och det kommer med ett väldigt stort pris för barnen, säger han.

Nike Örbrink (KD), gruppledare i Stockholms stad, betonar att problemen inte är tillfälliga.

– Detta är inte tillfälligt, det är långvarigt. Politiken har ett mycket större ansvar för de här resultaten när en så stor del av skolorna som inte fungerar är under kommunal huvudman, säger hon.

Därför brister kommunala skolor

Patrick Reslow (SD), utbildningspolitisk talesperson, pekar på Malmö som ett tydligt exempel, där problem som skolkning och hedersrelaterat våld bidrar till att skolor misslyckas – men sällan diskuteras öppet.

– Man vill inte prata om problemen med skolorna, för då kommer sådana här teman upp till ytan, säger han.

Han menar också att kommunala skolor lider av för många administrativa led, medan friskolor har en mer fokuserad styrning.

Emma Eide (C), gruppledare i Nacka, håller med om att driftform inte är hela förklaringen.

– Jag tror inte det enbart hänger på ägande eller driftform, säger hon, och pekade på Nacka som ett exempel på en kommun som lyckats som huvudman.

”Sällan kunskapen får stå i fokus”

Örbrink lyfter att politiken under den gångna mandatperioden lagt för stor kraft på att begränsa friskolorna snarare än att vända trenden i de svagast presterande skolorna.

– Sällan kunskapen får stå i fokus – man använder skolan som slagträ för något annat man vill uppnå, säger hon.

Som exempel nämner hon politiska initiativ om kartläggning av rasism och vegetarisk mat i skolan – men inte konkreta åtgärder mot hemmasittare eller kunskapstapp.

Tre steg för problemskolorna

Gällande lösningar förordar Fjellner en tydlig trappstegsmodell för de skolor som inte levererar: Först tvångsförvaltning, sedan att en ny huvudman tar över, och först om även det misslyckas blir avveckling aktuellt.

– Det är ett haveri utan dess like, säger Fjellner om Stockholms stads ekonomiska situation.

Han menar att stadens lånebehov nu uppgår till två miljoner kronor i timmen – det dubbla jämfört med föregående år.

När Bulletin frågar Fjellner om vad han ser som den största bidragande faktorn till kommunala skolors underprestation räknar han upp ett några exempel.

– Invandring och bristfällig integration, och att man inte mäter läsning och läsförmåga på kommunala skolor. Det är inte kärnfysik, säger han.