Försvaret ska snabbrustas med lån som beräknas hamna på 300 miljarder kronor. Samtliga åtta riksdagspartier är nu överens om den historiska försvarssatsningen. – Våra barn ska inte behöva lära sig att prata ryska, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Summan presenterades av regeringen tidigare i våras. Pengarna ska användas för att nå Natos väntade upprustningsmål där medlemsländerna ska lägga minst 3,5 procent av BNP på det militära försvaret och 1,5 procent av BNP på det civila försvaret.
– Det är mycket bra för Sverige att vi i dag kan presentera en bred och långsiktig politisk överenskommelse om mycket kraftfulla satsningar på försvaret de kommande åren, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff.
– Den breda enigheten i Sveriges riksdag är i det närmaste unik i en internationell jämförelse.
”Ska inte behöva lära sig att prata ryska”
Av de 300 miljarderna viks 50 till det civila försvaret. Det kan till exempel handla om investeringar i infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel.
Finansminister Elisabeth Svantesson säger att Sverige behöver lägga in ytterligare en växel.
– Vi ska skydda vårt land och bygga försvarsförmåga med andra. I grund och botten handlar det också om att våra barn och barnbarn inte ska behöva lära sig att prata ryska, säger hon.
Satsningen innebär att regeringen avviker från balansmålet för de offentliga utgifterna.
– Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi nu att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.
Målet är att åter nå balans 2035. Lånen bedöms samtidigt öka statsskulden med ungefär 3 procentenheter.
Riksdagspartierna har suttit i förhandlingar under våren för att kunna enas. Däremot är man inte överens om finansieringen på längre sikt. Socialdemokraterna har till exempel krävt en särskild beredskapsskatt, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) avfärdat.
Oense om finansiering
Överenskommelsen innebär att försvarsbeslutet som riksdagen fattade i slutet av förra året ska förstärkas och tidigareläggas.
– Krigsdugligheten i krigsförbanden kommer nu att kunna stärkas, utbildning och övning av värnpliktiga och anställda kommer kunna utökas, luftvärnet kommer att behöva förstärkas. Vi kommer ha en förstärkt markstridsförmåga och en starkare förmåga till långräckviddig bekämpning, säger Pål Jonson.
S ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg säger att överenskommelsen är ”en seger för Sverige”.
– Det är också en väldigt viktig säkerhetspolitisk signal som vi skickar, inte minst till Ryssland, att Sverige menar allvar.
