Facebook noscript imageAmerikansk docent i ekonomi: ”USA går mot stor skuldkris”
Nyheter
Amerikansk docent i ekonomi: ”USA går mot stor skuldkris”
Brian Riedl är docent I ekonomi. Foto: Pressbild / Susan Walsh/AP/TT
Brian Riedl är docent I ekonomi. Foto: Pressbild / Susan Walsh/AP/TT

Bulletin har intervjuat Brian Riedl, amerikansk docent i ekonomi, om resultatet i mellanårsvalet, det kommande presidentvalet 2024 och landets ekonomiska utveckling.

Den 8 november var det mellanårsval i USA. Det innebär att amerikanerna röstade på delegater till landets kongress, det vill säga representanthuset, kongressens underhus, och senaten, kongressens överhus. Det röstade även på nya guvernörer, delstaternas motsvarighet till president, i 36 av landets 50 delstater.

På förhand var det Republikanska partiet favorit att ta hem majoritet i både representanthuset och senaten. Mer än en vecka efter valet har nu det slutliga resultatet kommit: Republikanerna vann representanthuset med 218 platser mot Demokraternas 211 och senaten vanns av Demokraterna med bara en plats, 50 mot Republikanernas 49.

Vad detta innebär för den framtida amerikanska politiken och Bidens återstående år vid makten är svårt att säga exakt, men den amerikanske docenten i ekonomi vid Manhattan Institute, Brian Riedl, säger till Bulletin att resultatet inte återspeglar den amerikanska allmänhetens syn på politiken på ett korrekt sätt.

– Amerikaner är väldigt missnöjda med hur det går för landet, de är missnöjda med den ekonomiska utvecklingen. De röstade trots detta inte ut Demokraterna, vilket till stor del beror på att kandidaterna för det Republikanska partiet var bristfälliga. Republikanerna var inte ett tillräckligt bra alternativ till det nuvarande styret, säger Riedl.

Riedl säger att resultatet under mellanårsvalet är en ögonöppnare och väckarklocka för det Republikanska partiet inför presidentvalet 2024. Amerikanerna vill ha en förändring, men det republikanska alternativet är inte tillräckligt bra. Detta är skälet till att Republikanerna presterade så dåligt i mellanårsvalet.

– Republikanska guvernörer gjorde bra ifrån sig. De vann med stora marginal i bland annat Florida, Georgia och Ohio. Republikaner som saknar kopplingar till Trump eller Washington går det bra för. Republikaner i kongressen, eller med kopplingar till Trump, gjorde dåligt ifrån sig.

Trump vs. DeSantis

Enligt Riedl kommer den amerikanska politiken nu att hamna i ett dödläge. Det kommer att bli svårt för den amerikanske presidenten Joe Biden att få igenom förslag eller lagar nu. Det kan dock hjälpa honom inför presidentvalet 2024:

– Det kommer att hjälpa honom inför 2024. Både Obama och Clinton förlorade mellanårsvalet under sina första år som presidenter, men lyckades ändå vinna det följande presidentvalet.

Detta menar Riedl beror på att dessa presidenter kunde skylla på Republikanerna. Eftersom dessa då styrde den amerikanska kongressen och därmed stoppade deras politik. Detsamma kan komma att fungera för Biden, som kan använda sig av Republikanernas vinst i representanthuset till att skylla ifrån sig för varför han inte kunnat genomföra sin politik, och därför förtjänar ytterligare fyra år vid makten.

Däremot är det fortfarande oklart vem som kan komma att bli den republikan som Biden kommer att möta i valet. Riedl tror att det står mellan den före detta presidenten Donald Trump och Floridas nyss återvalde guvernör Ronald DeSantis.

– Det är svårt att säga vem som kommer att representera Republikanerna i presidentvalet. Det kommer definitivt att bli ett tätt race mellan Trump och DeSantis. Dock, om Republikanerna nominerar Trump så kommer de att förlora. Om de nominerar DeSantis har de en betydligt större chans att ta hem Vita huset, säger Riedl.

– Ron DeSantis ses som den riktige ledaren av Republikanerna för närvarande. Det finns ingen annan som kan utmana Trump, de andra Republikanerna i kongressen har inte folkets tillit. Det står mellan Trump och DeSantis.

Dålig ekonomi

Brian Riedl jobbar kontinuerligt med att öka amerikanernas medvetenhet rörande landets ekonomiska utveckling. Framför allt landets pensionssystem och hälsovårdssytem är viktiga ämnen som han belyser.

– Vi är i trubbel. Inflationen i landet ligger på sju procent. Räntan blir bara högre och vi går troligen mot en recession 2023. När ekonomin minskar och räntorna ökar så kommer detta slutligen att kosta människor deras jobb. USA ligger illa till, har en väldigt skör ekonomi. Det kommer att bli ett tufft kommande år.

Riedl talar om hur USA:s budgetunderskott drivs av landets pensionssystem och hälsovårdssystem. Över de kommande 30 åren kommer enbart dessa två program att stå för 116 biljoner dollar i underskott. Det innebär närmare 15 procent av landets bruttonationalprodukt.

Han höjer ett varnande finger till landets politiska ledning, som han anser väljer att sopa detta problem under mattan. Ingen vill ta tag i att reformera pensionssystemet eller hälsovårdssystemet.

– Republikanerna talar om att reformera pensionssystemet eller hälsovårdssystemet, men det har skapat panik hos många väljare och hos Demokraterna. Det är farligt, för det går inte att lösa det stora ekonomiska underskottet om vi inte reformerar dessa två program som står för en stor del av det, förklarar Riedl.

Just nu ligger USA:s statsskuld på 100 procent av bruttonationalprodukten och enligt Riedl ligger det om 30 år på i bästa fall 200 procent. Men i värsta fall kan det till och med bli uppemot 300 procent. Det är en farlig utveckling och allt fler länder har märkt av den negativa utvecklingen i USA:s ekonomi.

Kina har slutat låna ut lika mycket pengar som förut, Japan säljer sina fonder i landet och andra länder lånar inte heller i lika stor utsträckning till USA som förr. Riedl varnar för att USA kan komma att behöva finansiera sig självt, hur det ska lyckas med det är ytterst oklart med landets redan stora statsskuld.

– Det här banar väg för andra stora ekonomiska makter som Kina. USA kommer att möta stora interna ekonomiska problem och det kommer att göra investerare än mer nervösa över att USA inte kan hantera sina egna skulder. Då kommer man inte att låna ut till landet eller hålla amerikanska dollar som valutareserv.

– Lösningen ligger i att fixa pensionssystemen och hälsovårdssystemet så snabbt som möjligt. I praktiken innebär det att reformera förmånerna, höja åldern för behörighet och skaffa nya intäkter och skatter. Ju tidigare detta görs desto mindre kommer det att påverka oss. Ju längre man drar ut på det desto mer drastiska åtgärder måste man införa och det kommer att göra ont, avslutar Riedl.

Gabriella Mait

Reporter