Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov och USA:s utrikesminister Antony Blinken har träffats och haft flera samtal på telefon de senaste veckorna om den rysk-ukrainska krisen som utlösts av att Ryssland under hösten flyttat trupper till gränsen mot Ukraina.

Något som lett till farhågor om en förestående rysk invasion.

Statsvetaren och tidigare diplomaten Thomas Graham har tidigare varit rådgivare åt förre amerikanske presidenten George W Bush om rysk politik och grundat ett institut för Rysslandstudier vid Yale. Han är också distinguished fellow vid tankesmedjan Council on Foreign Relations. Han säger till Bulletin att det fortfarande inte är klart vad Rysslands slutgiltiga mål i konflikten med Ukraina är men att frågan om Nato är central.

– Den stora frågan för Ryssland i det här läget gäller Natos utvidgning. Det är något som Moskva ser som ett hot mot sin säkerhet och som problematiskt.

– Det är ganska uppenbart från de kommentarer som Putin gjort nyligen och över de senaste åren att man ser en expansion av Nato att inkludera Ukraina som ett hot mot den [ryska] nationella säkerheten, säger Graham.

Konflikten mellan amerikanska och ryska intressen

I kontrast står den amerikanska linjen som delas av dess allierade om Natos ”open door policy”, säger Thomas Graham.

– [USA:s och dess allierades policy är att] alla länder i Europa ska vara fria och självständiga att själva välja vilka de vill associera sig med. Så det finns en konflikt mellan en amerikansk princip och ett ryskt säkerhetspolitiskt behov.

I det här läget ägnar sig både Ryssland och USA åt ”militärt poserande”, men man har tydligt valt att försöka lösa situationen via diplomati, enligt Graham. Han menar att ryssarna fått igång samtalen med USA genom sitt agerande längs den ukrainska gränsen.

Thomas Graham har nyligen i bland annat Politico lagt fram ett förslag om att med Putin och Ryssland förhandla fram ett moratorium – tidsbegränsat stopp – för ett ukrainskt Natomedlemskap. Graham menar att USA:s och Europas intressen och Rysslands intressen är oförenliga och att det är det första man behöver inse.

Graham menar att ett tidsbegränsat löfte på 15–25 år om stopp för att släppa in Ukraina i Nato skulle göra att Ryssland deeskalerade.

Thomas Graham menar att det skulle ge ryssarna möjlighet att säga att man skjutit ett ukrainskt medlemskap i Nato så långt in i framtiden att det inte är ett problem. Samtidigt skulle USA fortfarande kunna säga att man inte stängt dörren för Ukraina och inte brutit mot några principer.

– Ingen av sidorna skulle uppnå sitt ultimata mål. Men båda uppnår ett minimum [som de kan vara nöjda med]. Det är ett sätt att undvika ett mycket värre alternativ – en fullskalig konflikt i Europa i det här läget.

– Vi kan välja att gå tillbaka till ett kallt krig med Ryssland. Men det vore ett mindre idealt alternativ i det här läget. Särskilt när vi behöver samarbeta med Ryssland på en rad olika områden som klimatförändringar, kontroll av spridning av massförstörelsevapen och liknande.

Ukraina har vid flera tillfällen uttryckt en önskan om att närma sig EU och Nato. Vad händer med det ukrainska perspektivet [vid en sådan lösning]?

– Inget som jag föreslår skulle förhindra att Ukraina stärker sina band med Europa. En av de saker som man måste göra om man kommer överens om ett moratorium är att komma överens om vad det konkret innebär. Vilka slags säkerhetsarrangemang mellan USA och Ukraina ska vara på plats, till exempel. Vad skulle Moskva acceptera och inte se som ett förberedande för ett Natomedlemskap.

– USA kommer definitivt att vilja behålla någon typ av säkerhetspolitiskt samarbete. Vi kommer att vilja ge Ukraina kapaciteten att försvara sig. Vi kan möjligen vilja hjälpa Ukraina att modernisera sin vapenindustri, vi kommer att vilja behålla underrättelsesamarbete, säger Thomas Graham som några exempel.

– Moratoriet innebär inte att man överger Ukraina. Det skulle inte stoppa Ukraina från att utveckla sin handel.

Ukraina behöver reformera sig för att närma sig EU

Ukraina, vars sydliga delar (Krimhalvön) och östra delar har varit ockuperat av Ryssland respektive ryska separatister under de senaste åren, har svåra interna problem och är Europas tredje mest korrupta land enligt Transparency Index (Ryssland och Azerbadjan är sämre).

– Om Ukraina vill närma sig EU så är det bästa de kan göra att reformera landet och göra de nödvändiga ekonomiska och politiska reformer som behövs för att visa att man har en ekonomi och ett politiskt system som kan interagera med EU.

Thomas Graham säger att det ändå inte är realistiskt att Ukraina kommer med i vare sig Nato eller EU på kort sikt.

– Att man på ett mer formellt sätt säger att man skjuter på de här frågorna fram i tiden tror jag inte innebär någon skada.

Nyligen presenterade britterna uppgifter som pekar på att Moskva har planer på att byta ut styret i Ukraina och tillsätta en pro-rysk ledare. Vad är din syn på de uppgifterna?

– Någonting i den stilen är möjligt [att Ryssland planerar]. Det är ingen hemlighet att Moskva är missnöjt med den nuvarande ukrainske presidenten, Volodymyr Zelenskyj. Man förväntade sig att han skulle vara mycket mer pragmatisk i sina affärer med ryssarna. Under det senaste året har Zelenskyj varit mycket aktiv att – från Moskvas perspektiv – bedriva ett antal anti-ryska policies. De skulle mycket gärna hellre se någon annan i Kiev.

– Men med det sagt. Det finns oerhört stora komplikationer med en sådan operation som britterna säger är på gång. Även om man ersätter Zelenskyj med en person som är [pro-rysk], hur ska den personen lyckas utöva sin auktoritet i Ukraina. Det skulle finnas ett oerhört motstånd inom landet och från väst. Att störta Zelenskyj är ingen lösning på de problem som Moskva tycker att de har i Ukraina, säger Graham.

Thomas Graham säger att den ryska inringningsteorin (från ryskt håll sägs att Ryssland blir ”omringat” av Natoländer) inte bara är propaganda utan ett perspektiv som Moskva verkligen tror på.

– Det Ryssland ser är en organisation som historiskt var anti-sovjetisk. Sedan i någon mån anti-rysk. Att infrastruktur och vapenmakt flyttas närmare gränsen skulle få alla stormakter att reagera och trycka tillbaka, säger Thomas Graham och gör jämförelser med den amerikanska Monroedoktrinen (vilket innebar att USA såg europeisk inblandning i Nord- och Sydamerika som oacceptabel).

Ryska argument om Nato som offensiv kraft

Nato är en försvarsallians. Graham menar att Rysslands argument är att Nato historiskt även agerat offensivt.

– Som i Kosovo i början av 1990-talet till exempel där man attackerade Serbien. Det hade inget att göra med att försvara Natomedlemsländer, säger Thomas Graham.

Den rysk-ukrainska krisen har lett till ökade spänningar i Östersjön. Sverige har flyttat militär kapacitet till Gotland, fartyg från Ryssland och Natoländer har visat upp sig.

– Historiskt har Östersjön varit otroligt viktig för ryssarna. Det fortsätter att vara det eftersom det är en av få accesspunkterna för Ryssland till världshaven, även om man måste ta sig igenom Öresund, säger Thomas Graham.

Hur bra koll har ryssarna?

Thomas Graham menar att man efter den senaste tidens ryska ageranden och utspel måste ställa sig frågan om hur bra analys ryssarna egentligen gör av det säkerhetspolitiska läget.

Istället för att förmå Finland och Sverige att avhålla sig från Natomedlemskap har det ryska agerandet snarare aktualiserat frågan om Natomedlemskap ytterligare.

– En del av de saker som ryssarna gjort [den senaste tiden] har gett orsak till oro hos Finland och Sverige. Det har lett till en växande opinion om Natomedlemskap i båda länderna. Särskilt gäller det det här med att ryssarna ställt krav på ingen ytterligare Natotillväxt. Det fick den finske presidenten att direkt svara med att gå ut och säga att man vill ha kvar den möjligheten [att gå med i Nato].

Vad finns det för risk att Ryssland angriper Sverige militärt?

– Det korta svaret är att en risk för en rysk militär attack på Sverige [utan att det är en del av ett större europeiskt krig] är nära noll.

Thomas Graham säger att Sverige inte skulle kunna räkna med amerikanskt militärt stöd/Natostöd vid en isolerad rysk-svensk konflikt. Han tror att Sverige i det läget bara skulle få visst ickemilitärt stöd.

– Skulle det vara del av en större konflikt, eller om Washington bedömde att det var upptakten till en större konflikt, skulle USA:s stöd sannolikt innefatta direkt militärt stöd.