Som exempel på lyckade insatser mot gängen från myndigheternas sida nämner Pyrooz criminal conspiracy takedowns(brottsprovokation, till exempel att poliser låtsas vilja köpa narkotika av en gängmedlem), civil gang injunctions(domstolsbeslut riktade mot gäng, där medlemmarna förbjuds att samlas eller göra saker tillsammans).

Ett (långtgående) exempel på en sådan domstolsorder var när staden Burbank i Kalifornien förbjöd gängmedlemmarna i ett utpekat gäng från att ”stå, sitta, gå, köra, cykla, samlas eller synas offentligt tillsammans med någon annan namngiven svarande eller annan känd gängmedlem”.

En tredje strategi som Pyrooz pekar ut som framgångsrik är riktade, uppsökande insatser mot ledande individer i gängen. Där handlar det om kommunikation, ett erbjudande om hjälp, men också sanktioner.

Gruppvåldsintervention, som strategin kallas, bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle. Malmö var pilotkommun för strategin 2018–2020 under namnet Sluta skjut.

– Men de här strategierna är omdiskuterade och brottsprovokationer och domstolsbeslut som inskränker gängmedlemmarnas medborgerliga rättigheter är numera inte politiskt gångbara i USA på grund av de senaste årens krav på reformer och nedskärningar av polisen, säger han.

Exempel på lyckade insatser från samhällets sida är enligt Pyrooz fältarbetare – ofta från frivilliga organisationer – som håller kontakt med gängmedlemmarna, medlar i konflikter och erbjuder stöd och möjlighet att delta i andra, positiva aktiviteter.

Att kontakta gängmedlemmar när de vårdas på sjukhus är en annan framgångsrik metod. Att erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeterapi eller andra former av stödsamtal kan också vara ett sätt att få gängmedlemmarna att lämna gruppen.

I USA finns det idag 30 000 gatugäng med 850 000 medlemmar. Varje år begås det cirka 2 000 mord som är kopplade till gängen, enligt Pyrooz.

Mer vapen ingen lösning

– Tyvärr har de lyckade strategierna varit svåra att införa och ännu svårare att upprätthålla, säger han.

– Vi har misslyckats med att stoppa gängvåldet, konstaterar han.

Är det dags att tillåta svenskarna att beväpna sig för att skydda sig själva?

– Mer vapen i samhället är ingen lösning. Förmodligen skulle det ha en motsatt effekt, eftersom legala vapen tappas bort, stjäls eller säljs och till slut hamnar hos kriminella.

Har Sverige något att lära av USA?

– Sverige kan lära sig av våra misstag, och det framför allt att inte använda sig av för mycket maktmedel, vilket vi gjort sedan början av 1990-talet.

– Prata inte bara om förebyggande åtgärder och intervention – se till att genomföra det och satsa resurser på det – under lång tid.

Går gängvåldet i vågor?

– Absolut. Det är som ebb och flod. Det kan plötsligt öka på grund av någon till synes bagatellartad händelse och eskalera till ett totalt krig mellan olika grupper. Men våldet har en brytpunkt. Till slut blir gängmedlemmarna utmattade och desillusionerade och våldet minskar igen.