Amnesty namnger 87 ansvariga för iranska brott mot mänskligheten
ranska myndigheter begick brott mot mänskligheten under protestvågen 2022, slår Amnesty International fast i en ny rapport. Organisationen namnger 87 ämbetsmän som ansvariga och kräver att de ställs inför internationell domstol. Bland de utpekade finns dåvarande inrikesministern Ahmad Vahidi, i dag chef för Revolutionsgardet.
I den omfattande rapporten, som publiceras fyra år efter upproret, slår Amnesty fast att de iranska myndigheterna använde mord, tortyr, våldtäkt, påtvingade försvinnanden och frihetsberövanden för att krossa protesterna. Nedslagen beskrivs som brott mot mänskligheten.
De 87 utpekade ämbetsmännen bör enligt organisationen bli föremål för brottsutredning och ställas inför rätta. Bland dem finns 62 befälhavare inom säkerhetsstyrkorna – varav 33 från Revolutionsgardet – och 25 tjänstemän vid inrikesministeriet, däribland provins- och länsguvernörer. Enligt Amnesty drabbades den kurdiska och baluchiska befolkningen särskilt hårt av det dödliga våldet.
Flera av de namngivna är döda. Bland dem finns den tidigare högste ledaren Ali Khamenei och försvarsstabschefen Mohammad Bagheri, som båda dödades i februari 2026 under de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran. Andra är i livet och sitter kvar på höga poster, som Ahmad Vahidi, som var inrikesminister under 2022 och i år utsågs till chef för Revolutionsgardet.
– Den omfattande bevisning som samlats in och analyserats i vår rapport lämnar inget tvivel: iranska myndigheter begick brott mot mänskligheten för att krossa upproret Kvinna, liv, frihet 2022, säger Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard i ett pressmeddelande.
Amnesty uppmanar FN:s generalförsamling att inrätta en internationell mekanism för att kunna åtala de mest ansvariga.
Protesterna 2022 följde på 22-åriga Mahsa Aminis död i fängsligt förvar, sedan den kurdiska kvinnan gripits av moralpolisen för att inte ha burit sin sjal på ett sätt som myndigheterna godtog. Amnesty har identifierat 377 människor, varav 56 barn, som dödades under protesterna.
Organisationen konstaterar samtidigt att nedslagen mot en ny iransk protestvåg tidigare i år, med massakrer i januari 2026, skedde i ”en ännu dödligare och mer chockerande omfattning”.
Iranska myndigheter har tidigare avvisat liknande internationella granskningar som grundlösa och partiska, och har vägrat att medverka i dem.
