USA:s 47:e president Donald Trump har upprepade gånger uttryckt sin önskan att snabbt och beslutsamt avsluta kriget i Ukraina. Han vill uppnå fred, förhandla med Moskva och stoppa blodsutgjutelsen.

Men politisk retorik under en valkampanj är en sak, verklig geopolitik en helt annan.

Fredsscenarierna: Hur ser de ut?

De fredslösningsmodeller för kriget i Ukraina som kan föreslås under Donald Trumps administration kan sammanfattas i 3 grundläggande scenarier.

Var och en innebär olika sätt att lösa konflikten, men det mest sannolika förblir det första alternativet som innebär en tillfällig frysning av striderna.

Scenario nummer 1 innebär att konflikten fryses längs den nuvarande frontlinjen. Detta kan uppnås antingen genom parternas goda vilja eller genom införandet av fredsbevarande styrkor, möjligen under FN:s eller andra internationella organisationers beskydd.

Det är just detta tillvägagångssätt som oftast förespråkas i olika grad av medlemmar i USA:s nya administration.

I detta fall behåller de stridande parterna kontrollen över de nu ockuperade territorierna, men aktiva strider upphör.

Samtidigt kan en gradvis lättnad av sanktionerna mot Ryssland påbörjas, vilket blir ett incitament för Moskva att samarbeta.

Detta scenario innebär dock inte undertecknandet av ett fullständigt fredsavtal: det är bara en tillfällig vapenvila. Det kommer att minska spänningarna men inte lösa de verkliga, djupare motsättningarna.

Risk för upptrappning

Scenario nummer 2 är möjligt om förhandlingarna mellan Trump och Putin inte leder till en kompromiss.

I denna situation kan Trump vidta radikala åtgärder, inklusive att maximalt beväpna Ukraina och avskaffande av alla begränsningar för vapenleveranser och användande av vapensystem.

Detta kommer att åtföljas av ett ultimatum till Moskva: antingen accepteras de fredsvillkor som USA föreslår, eller så möter Ryssland en kraftig upptrappning av konflikten.

Ett sådant tillvägagångssätt kan leda till en betydande förstärkning av Ukraina på slagfältet, men ökar också riskerna för ytterligare destabilisering av regionen med oförutsedda konsekvenser.

Total USA-reträtt möjlig

Slutligen förutser scenario nummer 3 att USA drar sig ur förhandlingsprocessen.

Om Trump inser att fred inte kan uppnås inom en överskådlig framtid (upp till ett år), och hans rykte börjar lida på grund av bristen på resultat, kan han helt dra sig ur förhandlingsprocessen.

Trumps personlighetstyp kan mycket väl innebära radikala och impulsiva handlingar.

I detta fall kommer ansvaret för att hitta en lösning att överlämnas till EU eller andra internationella aktörer. Detta kan leda till ytterligare förlängning av kriget och undergräva hela förhandlingsdynamiken.

Det finns också ett fjärde scenario. Men det är ett av de minst sannolika.

Detta innebär fullständig fred och undertecknande av ett fredsavtal mellan Putin och Zelenskyj. Men på grund av parternas fundamentalt oförenliga positioner är ett sådant alternativ idag tyvärr nästan otänkbart.

Slutsats: Hopp om vapenvila

Sammanfattningsvis: vart och ett av de beskrivna scenarierna innebär vissa variationer, förgreningar och kombinationer. Men stort sett finns det bara tre modeller.

Det är osannolikt att den nya administrationen i USA kommer att hitta på något helt nytt.

Det mest sannolika av de tre scenarierna förblir det första. Det kommer att minska spänningarna utan radikala förändringar i maktbalansen och ge parterna tid att söka en långsiktig lösning.

Men även i detta fall kommer fredslösningen att förbli en tillfällig vapenvila, och de grundläggande motsättningarna mellan parterna kommer att bestå.