En av de största ekonomiska kriserna i modern historia. En omfattande bensinkris. En tidigare elektricitetskris. Ett politiskt vakuum. Allt detta i en och samma plats, Libanon. Det lilla landet i Mellanöstern som sedan tidigare är hem för närmare två miljoner flyktingar, hotas nu av en total kollaps. Vad skulle detta innebära för Europa och Sverige?
Analys: Bränslekrisen i landet har nått den absoluta botten. Elektriciteten försvinner allt oftare och under allt längre tid. LDen libanesiska valutan har förlorat mer än 90 procent av sitt värde. En avgående premiärminister och ingen regering. Prognosen för Libanon ser mörk ut.
Framför allt har den ekonomiska krisen varit en bidragande orsak till att bränsle- och elkrisen har kunnat urarta. Tidigare var en amerikansk dollar värd 1 500 libanesisk lira. Idag är en amerikansk dollar värd cirka 20 000 libanesisk lira.
Importen av bränsle har därför blivit väldigt kostsam och därför mindre tillgänglig.
Läs även: Brandmännen i Beirut offrade sina liv i explosionen
Den ekonomiska hyperinflationen har även kommit att påverka lönerna i landet. Idag ligger minimilönen på 675 000 libanesiska lira i månaden. Detta motsvarar i nuvarande växlingskurs cirka 300 svenska kronor.
En naturlig konsekvens av allt som sker i Libanon just nu är utvandring. Detta gäller för libaneserna själva och för de immigranter som befinner sig i landet för tillfället.
Libanon är sedan tidigare hem för över en miljon syriska flyktingar och hundratusentals palestinska flyktingar. Mer än 25 procent av landets närmare sju miljoner invånare är således immigranter.
Allt fler personer lämnar Libanon
Enligt det libanesiska forskningsföretaget Information International lämnade cirka 66 800 libaneser landet under 2019. Efter explosionen i hamnen i Beirut 2020, rapporterade företaget en 36-procentig ökning av avgångar från Beiruts flygplats.
Arab Youth Survey från år 2020 visar att närmare 77 procent av unga libaneser (18–24 år) vill emigrera och lämna Libanon. Dessa siffror är högre än de som gick att finna i krigsdrabbade Libyen (69 procent), Yemen (66 procent) och Irak (65 procent).
Läs även: Kristersson ger Åkesson rätt: ”Invandringen i Sverige har blivit en belastning”
Allt fler båtar lämnar libanesiskt vatten och åker mot Cypern. En blandning av framför allt libaneser och syriska flyktingar från Libanon som sedan genom Cypern tar sig till Europas fastland. Däribland Sverige.
En fortsatt ökning av migranter från Libanon till Europa förväntas för år 2021 i och med den djupa ekonomiska krisen som landet genomgår just nu.
En våg av invandring till Europa
En total kollaps av Libanon skulle resultera i att de redan höga siffrorna och tecknen på ökad invandring från Libanon till Europa hade blivit allt fler. Detta skulle innebära ytterligare en massvåg av invandring till Europa och i förlängningen Sverige.
Europa tar årligen emot hundratusentals invandrare och Sverige är ett av de länder som under 2010-talet har tagit emot allra flest. Klarar Europa av ytterligare en våg av invandring? Vilka konsekvenser skulle detta ha för Sverige?
I nuläget är det svårt att säga. En sak är dock säker. Om Libanon kollapsar kommer Europa att behöva förbereda sig på att ta emot många migranter från det lilla landet i Mellanöstern. Är Europa och Sverige redo för detta?
