Prishöjningarna i september var större än väntat. Inflationen – prisökningarna i årstakt – föll förvisso till 6,5 procent enligt måttet KPI, från 7,5 procent i augusti. Men marknaden, ledande ekonomer och Riksbanken hade väntat sig en större nedgång.

– Det här är ingenting Riksbanken vill se. Man har en liten tolerans för överraskningar på uppåtsidan. Men på marginalen ökar det här sannolikheten att Riksbanken höjer i november, säger Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys på storbanken Nordea.

– Det här visar att inflationsnedgången i Sverige går långsammare än väntat, tillägger hon.

Den svaga kronan, som noterade ett historiskt bottenrekord vid 12 kronor per euro i september, är en faktor som gör det svårare för Sverige än andra länder att få ned det ovanligt höga inflationstrycket.

– Vi importerar mer inflation än andra. Det finns vissa likheter mellan Norge och Sverige. Men tittar man på Danmark och Finland – som har en fast växelkurs respektive euron – så ser det lite annorlunda ut eftersom de inte har en försvagad valuta, säger Spector.

Enligt SCB-statistikern är det breda prisökningar i september, som bland annat motverkas av sjunkande elpriser som präglar prisutvecklingen.

Elpriserna låg 45 procent lägre än september i fjol, enligt SCB. Matpriserna har samtidigt stigit med 7,7 procent på ett år. Kläder har blivit drygt åtta procent dyrare medan räntekostnaderna för bostaden har dragit iväg med 60-70 procent.

Sannolikt ny höjning

Susanne Spector är inte ensam om att tolka inflationssiffran som en faktor som ökar ökar sannolikheten för en ytterligare räntehöjning.

”Det gör det svårt som det ser ut idag för Riksbanken att inte höja räntan till 4,25 procent i november”, skriver Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, i en kommentar.

”Sannolikt kommer ytterligare räntehöjning från Riksbanken. Riksbanken behöver dämpa efterfrågan, vilket i sin tur har en påverkan på ekonomisk tillväxt och svensk BNP”, skriver Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

”Det här gör att risken för att Riksbanken ska se sig tvungen att höja räntan en gång till i november ökar. Därför är det här en kalldusch för hushållen ur två perspektiv; prisökningarna är fortsatt relativt breda samtidigt som bolåneräntorna därmed kan komma upp ännu lite till”, skriver Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Kronan stärktes av inflationssiffran

Kronan stärktes något efter inflationsrapporten. Dollarn blev 2-3 öre billigare och kostar nu 10:95 kronor. Mot euron stärktes kronan också en aning till 11:54 kronor.

Men det är långt kvar tills det att kronförstärkningen undanröjer risken för en räntehöjning i november, enligt Susanne Spector.

– Den behöver nog stärkas mer än den har gjort hittills. Och framförallt vill man se att kronan är på fast mark, säger hon.

I princip borde en starkare krona på valutamarknaden göra behovet av att strama åt med räntehöjningar mindre. Men relationen mellan marknaden och Riksbanken är mer komplicerat än så.

– Om marknaden räknar med en räntehöjning när vi kommer fram till mötet i november och Riksbanken inte levererar den riskerar man hela den kronförstärkning som har varit. Så på ett sätt kan man säga att kronförstärkningen gör Riksbanken mer benägen att höja, för att låsa in den här förbättringen, säger Spector.