Andelen inställda rättegångar ökar, det visar siffror från Domstolsverket. Andelen inställda rättegångar 2017 var 21,6 procent. I år ligger siffran på 24,1 procent, det är en ökning med 2,5 procent på sex år.

TV4 rapporterar om Lena, 61, som blev misshandlad av en okänd man på en hundpromenad, och vars rättegång ställts in fyra gånger. Händelsen har fått Brottsofferjourens generalsekreterare att reagera.

– Det är ett otroligt stort misslyckande från rättsstaten. Att det är fyra gånger är helt oacceptabelt utifrån vår synpunkt, säger Fredrik Mellqvist.

Pandemiåren har påverkat

En hel del rättegångar ställdes in under pandemiåren 2020–2021 av naturliga skäl. Men sett till en sexårsperiod har andelen inställda rättegångar ökat. Siffrorna visar samtliga brottmål.

Bulletin rapporterade nyligen om att journalisten Joakim Lamottes rättegång vid Göteborgs tingsrätt ställdes in då de tilltalade befann sig på semester. Målet gällde olaga hot och rättegången har skjutits upp till augusti.

Konsekvenser

Vid inställda rättegångar ökar kostnaderna väsentligt och merarbete i form av administration uppstår. En granskning av Riksrevisionen visar att vittnens minnesbilder försämras ju längre tiden går, vilket i sin tur leder till minskad rättssäkerhet. En inställd rättegång kostar samhället cirka 11 600 kronor i genomsnitt, enligt Riksrevisionens rapport.

Riksdagsledamöterna Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD), motionerade 2016 om åtgärder för att minska andelen inställda rättegångar. Andelen inställda rättegångar låg då på ungefär samma siffror som idag. Partiet vill bland annat se att den tilltalade ska infinna sig några dagar före rättegång för registrering, och närvarar man inte då, så ska man kunna hämtas och bli tagen i förvar tills förhandlingen ska hållas. Om den tilltalade ändå inte infinner sig vill partiet att en extra påföljd utöver böter ska kunna tilläggas domen.

Läs även: Åtalade åkte på semester före Lamotte-rättegången – slipper böter