Flera socialdemokratiska riksdagsledamöter har riktat skarp kritik mot regeringens beslut om att utreda en ny lag om anmälningsplikt för offentliganställda gällande papperslösa. Men före 2013 bedrev både borgerliga och S-ledda regeringar liknande politik.
I slutet på augusti beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om att gå vidare med utredningen om anmälningsplikt.
Utredningen innebär i korthet att en utredare får i uppgift att se över ett nytt lagförslag om att offentlighetsanställda ska lämna information om personer som de kommer i kontakt med i tjänsten och som saknar giltligt uppehållstillstånd i Sverige.
Utredaren ska även se över vilka konsekvenser det ska få om offentlighetsanställda inte följer reglerna. Både skolan och sjukvården kan komma att undantas från anmälningsplikten, vilket framgick av migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) framförande under presskonferensen den 31 augusti.
De tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har haft lite olika ingångar i frågan, likaså stödpartiet Sverigedemokraterna, men de fyra har enats om ett gemensamt kommittédirektiv.
Hård kritik från fack och opposition
Förslaget har kritiserats av en rad fackförbund, bland dessa Läkarförbundet, Vårdförbundet och Sveriges lärare, som hävdat att det inte bör ingå i en yrkesroll att rapportera vare sig elever eller patienter.
Beskedet har även ifrågasatts av flera socialdemokratiska riksdagsledamöter.
Aylin Fazelian (S), riksdagsledamot och ledamot av utbildningsutskottet, har krävt att förslaget ska stoppas. Lena Hallengren (S), riksdagsledamot och gruppledare, skrev att hon var djupt kritisk till förslaget på plattformen X, likaså Olle Thorell (S), ledamot i utrikesutskottet.
Säg nej till angiveri-lagar!
— Olle Thorell (@Olle_Thorell) September 1, 2023
Stå upp för allas rätt till vård.#svpol #S2026 pic.twitter.com/bUJasW9mE0
Finansborgarrådet i Stockholms stad Karin Wanngård (S) har sagt att lagen vore oetisk och ”rent skrämmande”.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har i ett långt Facebook-inlägg förklarat hur hon ser på kritiken. Hon skriver bland annat att förståelsen för att bekämpa skuggsamhället hos oppositionen saknas.
Angiverilag inget nytt
Sverige har dock redan tidigare haft en lag om anmälningsplikt gällande papperslösa. Sedan 1980-talet och fram till 2013 var skolhuvudmän och socialnämnder skyldiga att anmäla personer utan tillstånd att uppehålla sig i landet.
Det kom dock att förändras under Alliansens tid vid makten.
I mars 2011 slöts en uppgörelse mellan dåvarande Reinfeldt-regeringen och Miljöpartiet, den så kallade migrationsöverenskommelsen, som gjorde gällande att papperslösa skulle ha rätt till skola och vård som inte kan anstå.
Lagen infördes två år senare, i juli 2013. Papperslösas rätt till vård och skolgång var därmed fastställd i lag och är det än idag.
Även om regeringen inför så kallad anmälningsplikt av papperslösa inom vård och skola kvarstår det faktum att papperslösa har laglig rätt till de här välfärdstjänsterna.
Therese Kraus är politiskt sakkunnig åt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). Kraus säger till Bulletin att det är svårt att göra några jämförelser med det tidigare systemet om anmälningsplikt då utredningen inte är klar än.
De nya direktiven ska redovisas senast den 30 september nästa år.
Läs även: Göteborg säger nej till anmälningsplikt för papperslösa
