Att personer med psykiatrisk sjukdom i högre grad hamnar i brottslighet och våld har tidigare forskning visat. Men en ny studie av svenska data publicerad i Psychological Medicine synliggör skillnaderna hos individer då de tar eller inte tar specifika läkemedel. Resultatet visar på en tredjedel till hälften mindre brottsutfall generellt, och för vissa preparat var skillnaden upp till två tredjedelar.

Amir Sariaslan, senior forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Helsingfors universitet och en av författarna, säger att han hoppas att studien ska hjälpa psykiatriker framöver.

– Förhoppningen är att det ska ge mer vägledning i kliniska bedömningar av just brottsutfall, säger han. Men det är naturligtvis långt ifrån det enda utfall man bör titta på.

Studien utgår ifrån 74 925 personer i Sverige som varit förskrivna anti-psykotiska läkemedel mellan 2006 och 2013. Forskarna har jämfört antalet misstankar och lagföringar för brott som har registrerats för samma personer då de har fått läkemedlen förskrivna och då de inte varit förskrivna anti-psykotisk medicin. Dessa preparat ges för en stor mängd tillstånd – bland annat ångest, personlighetsstörningar och sömnsvårigheter – men 55 procent av dem som ingick i studien hade en diagnos för en psykossjukdom.

Störst effekt hade de läkemedel som riktar sig till personer med särskilt svårbehandlad schizofreni.

– Men dessa preparat har också starka biverkningar och används därför mer restriktivt, säger Amir Sariaslan.

Rättelse: I en tidigare version hävdade rubriken att en persons brottsutfall kan sänkas med upp till 62 procent, men vad gäller läkemedlet klozapins effekt på lagföring för våldsbrott som utfall är siffran 72 procent. 

TEXT: Per Liljas