Ett bistert år väntar arbetsmarknaden och allra tuffast blir det i de branscher som varit motorn i den positiva jobbutvecklingen i Sveriges särskilt utsatta områden. Det blir tufft, men inte beckmörkt – om Arbetsförmedlingens analytiker siar rätt.
– Det är i privat tjänstesektor som många får sitt första jobb och det är den som är utsatt, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker.
Tjänstesektorn har fungerat som en integrationsmotor de senaste åren, konstaterade arbetsgivar- och branschorganisationen Almega i en rapport tidigare i år.
Bland männen i särskilt utsatta områden ökade andelen sysselsatta från 57 till 66 procent 2014–2021 och de vanligaste yrkena finns inom transport och lager, restaurang, städ och service.
Bland kvinnorna har sysselsättningen i dessa områden ökat från 47 till 56 procent under samma period. De jobb som dominerar finns inom städ och service, vård och omsorg samt förskola.
Risk att det bryts
Finns det risk för att den positiva utvecklingen bryts och rullar tillbaka nu?
– Det finns risk för att den gör det, delvis, säger Emil Persson.
Sett till hela landet ser det kanske inte så dramatiskt ut: Arbetslösheten väntas öka från 6,4 procent (333 000 personer) i år till 6,6 procent (354 000 personer) under nästa år.
Men i storstadsregionerna blir det värre och de arbetstillfällen som ligger risigast till finns just inom privat tjänstesektor.
– Oftast är det de som har en lite lösare förankring på arbetsmarknaden som får lämna tidigast. Det är de grupper som nyligen har kommit in på arbetsmarknaden, säger Emil Persson.
Boräntan slår hårt
De höga bostadspriserna i de tre storstadsområdena gör att den höjda boräntan får störst följder där.
– Ovanpå det så har nödvändiga varor som mat och liknande blivit dyrare. Då drar man in på ickenödvändig konsumtion.
– Handel, transport, hotell och restaurang – det är branscher som allihop påverkas av den minskande konsumtionen i samhället. Där finns också en relativt hög andel utrikes födda och personer med kortare utbildning, det vill säga samma personer som bor i de här områdena, säger Emil Persson.
Hur jobbutvecklingen blir inom offentlig sektor, där relativt många kvinnor från utsatta områden jobbar, är mer osäkert. Kommuner och regioner är också hårt pressade, vilket Emil Persson ser som ett orosmoln.
Tuffare för nyanlända
I den rapport om arbetsmarknadsutsikterna som Arbetsförmedlingen nyligen lagt fram konstateras att den svaga utvecklingen av antalet arbetade timmar inom offentlig sektor 2023 väntas fortgå även nästa år. Därför tror man att sysselsättningsnivån inom sektorn inte kommer att kunna öka mer än marginellt, trots att behoven är stora.
För den som är helt ny i Sverige kommer det att vara betydligt svårare att få fäste på svensk arbetsmarknad de närmaste åren.
– Vi är inne i en recession och har haft en krympande BNP två kvartal i rad. Det är en svårare situation på arbetsmarknaden för alla, säger Emil Persson.
Bredda sökområdet
Hans bästa tips till den som förlorar jobbet är att bredda sitt sökområde – både branschmässigt och geografiskt. Därtill är det alltid ett bra tips att utbilda sig.
Han understryker också att läget är långtifrån nattsvart och inte jämförbart med finanskrisen eller pandemin. Redan 2025 bedöms ekonomin börja återhämta sig.
Och det finns fortfarande jobb att söka:
– Antalet jobb i vår platsbank har minskat väldigt tydligt under hösten, men det finns ju fortfarande jobb att söka. Det finns ett behov. Det är inte lika stort som för ett år sedan, men det finns fortfarande.
fakta
Vanligaste yrkena i särskilt utsatta områden
De vanligaste yrkena bland män som är bosatta i särskilt utsatta områden är lager- och terminalpersonal, städare, restaurang- och köksbiträde, buss- och spårvagnsförare, maskinställare och maskinoperatör.
De vanligaste yrkena bland kvinnor som är bosatta i särskilt utsatta områden är barnskötare, undersköterska, jobb inom hemtjänst, hemsjukvård och på äldreboenden samt personlig assistent.
Källa: Almega
