I förhör säger kvinnan – som vi kan kalla för ”Zaida” – att hon började som passhandläggare och hittegodshandläggare vid polisen 2011 och fick olika utbildningar under åren. Hon sade sedan upp sig på eget bevåg och slutade på myndigheten sommaren 2023.

Zaida är i 50-årsåldern och kommer ursprungligen från Syrien. Hon invandrade till Sverige i slutet av 80-talet.

2015 godtog Zaida ett strafföreläggande för dataintrång med 30 dagsböter som påföljd. Detta efter att hon i januari samma år gjort en otillåten slagning i polisens RAR-system (Rationell anmälningsrutin), där alla misstänkta brott och händelser rapporteras.

Den otillåtna slagningen gällde en anmälan mot en släkting och vid tillfället var Zaida civilanställd hos polisen och arbetade som receptionist för myndigheten i Norrköping.

Försök till bedrägeri

2018 bötfälldes Zaida för att ha kört i en uppmätt hastighet på 102 km/h på en väg med 70 km/h som tillåten hastighet. Och i maj 2023 godtog hon ett nytt strafföreläggande för försök till bedrägeri.

Det senare strafföreläggandet rör en händelse som ägde rum 2022 då Zaida gjorde en anmälan till ett försäkringsbolag om ett tappat guldhalsband, som hon i själva verket inte alls hade förlorat. Påföljden blev villkorlig dom.

I förundersökningen till det nya åtalet finns det också uppgifter om att Zaida har varit föremål för en intern utredning ”för flera år sedan” avseende misstänkt stöld av hittegods.

Trots ovanstående historik var alltså Zaida anställd hos polisen fram till sommaren förra året. Nu står hon åtalad för bland annat grov urkundsförfalskning och misstänks ha framställt sju falska pass i sin roll som passhandläggare. Enligt åtalet begicks brotten i maj-juni 2023 på passexpeditionen i Norrköping.

– Det är mycket allvarligt om förtroendet för svenska pass skadas. Det är inte alls bra att ett falskt svenskt pass av allra yppersta kvalitet har framställts med polisens egen utrustning och sedan använts av en okänd person vid inresa över yttre EU-gräns till Düsseldorf, säger chefsåklagare Nicklas Englund i ett pressmeddelande.

Läs mer: Åtalet: Kvinnlig passhandläggare framställde falska pass

”Under inga omständigheter okej”

Frida Braf är sedan den 1 april 2023 lokalpolisområdeschef i Norrköping. På frågan hur hon ser på att en tidigare anställd åtalas för ett så pass allvarligt brott i tjänsten svarar hon till att börja med att hon inte vill kommentera enskilda individer som är misstänkta.

– Men det här är under inga omständigheter okej. Det är av yttersta vikt att vi som myndighet, som har ansvar för att själva hantera brott, säkerställer att våra medarbetare lever som vi lär. Och när en av våra medarbetare misstänks för brott så behöver vi agera direkt, säger hon.

När blev [Zaida] anställd vid passexpeditionen och hur länge jobbade hon där?

– Jag vill inte gå in på exakt hur länge hon har jobbat vid passverksamheten. Men hon har varit anställd i receptionen i många år, och arbetsuppgifterna har varit just i receptionsverksamheten.

Frida Braf bekräftar att Zaida slutade hos polisen på eget bevåg. På frågan hur det kommer sig att hon fått fortsätta på myndigheten – trots strafföreläggande för försök till bedrägeri 2023 och dataintrång 2015 – svarar hon:

– Jag kan svara om processen i stort. Då är det så att när man blir misstänkt för brott så utreds det av Särskilda utredningar. Och sedan när utredningen är klar så är det Polisens ansvarsnämnd, PAN, som avgör om man får behålla jobbet.

Ärende upprättades aldrig

Bulletin har efter intervjun med Frida Braf varit i kontakt med polisens personalansvarsnämnd och de säger att något ärende aldrig upprättades av PAN efter händelsen 2015.

– Om det är en anställd som är misstänkt för eller åtalad för ett brott, eller står inför ett strafföreläggande, då är det åklagarmyndigheten eller domstolen som initierar ärendet hos oss genom att skicka en begäran om yttrande. Och gör de inte det så har vi inget yttrandeärende, säger en medarbetare på personalansvarsnämnden.

– Sedan kan arbetsgivaren få kännedom om en händelse ändå och initiera ett eventuellt skiljande om man tycker att det är så allvarligt. Men de här yttrandeärendena, som vi kallar dem, de initieras av domstol eller åklagare. Då kan det ha varit så att vi inte fått någon begäran för det här [ärendet].

Strafföreläggandet för dataintrång utfärdades av Särskilda åklagarkammaren 2015.

Samma arbetsuppgifter

Braf vill inte kommentera huruvida Zaida också har varit föremål för en intern utredning gällande misstänkt stöld av hittegods, vilket det finns uppgifter om i förundersökningen. Detta med hänvisning till att Braf själv inte har tagit del av utredningen.

Vad gäller strafföreläggandet 2023 säger Braf att Zaida hann säga upp sig innan PAN tog något slutgiltigt beslut om hennes anställning. Strafföreläggandet godkändes emellertid i maj 2023 och under tiden fortsatte Zaida att jobba med samma arbetsuppgifter fram till sommaren samma år. De misstänkta brotten i åtalet mot henne ska ha begåtts i maj-juni 2023.

– [Så] som man vanligtvis hanterar ett sådant här ärende är att man avvaktar bedömandet ifrån PAN, säger Braf.

Då har ni inte rätt att entlediga henne under tiden, om jag uppfattar dig rätt?

– Att entlediga en medarbetare från sin tjänst är inte en åtgärd som vi brukar vidta i avvaktan på PAN:s beslut.

”Behöver följa det här ärendet”

– Nu är ju vår tidigare anställda medarbetare misstänkt och åtal är väckt. Men det finns ju ingen dom i ärendet än, säger Braf och fortsätter:

– Så vi behöver följa det här ärendet noga. Både utifrån att se om vi behöver skruva på några rutiner, utifrån vad som kommer fram i förundersökningen till exempel. Så vi behöver följa åtalet och även hur det går mot eventuell dom.

Hon har ju godtagit två strafförelägganden tidigare, så då har hon ju i lagens mening erkänt sig skyldig till de här två brotten. [Vad] tycker du nu i efterhand [om] att hon fått vara kvar trots att det är två gånger som hon erkänt sig skyldig till brott, varav ett begicks i tjänsten?

– Det är så klart av yttersta vikt att som medarbetare vid Polismyndigheten dels går igenom en säkerhetsprövning till exempel, det har vi tydliga rutiner för. Och att de medarbetare som är anställda hos oss kan leva efter de rutiner som vi har.

– Och är det så att det visar sig att vi har en tidigare anställd som blir dömd för de här brotten så är det såklart jätteallvarligt.

Finns det fler personer som jobbar kvar hos er som gjort sig skyldiga till exempelvis dataintrång i tjänsten, eller andra brott?

– Det är i detta ärende en tidigare anställd som åtalas för bland annat grov urkundsförfalskning. I det är alltså inget åtal väckt emot någon medarbetare som är anställd hos polisen nu.

Har ni ändrat några rutiner efter det här fallet och vad är det i så fall som ni har ändrat?

– Vi behöver följa utredningen nu för att kunna ta till lärdomar om det är så att vi behöver anpassa våra rutiner. Men det vi har gjort i väntan på att vi har kunnat ta del av hela utredningen är att vi har ökat typen och antalet av kontroller för att minska risken för att liknande händelser ska kunna ske.

– Sedan kan inte jag berätta hur kontrollerna ser ut, eftersom de inte fyller sin funktion om det blir känt hur de går till.

Hur tror du att hela den här historien kan påverka förtroendet för polisen i Norrköping?

– Det är jätteviktigt att vi skapar förtroende hos allmänheten och att vi, när vi kan, kan vara tydliga med vad som har hänt [och] också kan vara transparenta och kommunicera för att öka vårt förtroende hos allmänheten.

– Men det är så klart av yttersta vikt att vi som myndighet, med ansvar för att hantera brott, också säkerställer att våra medarbetare följer rutiner och att sådana här incidenter inte sker. Och att vi agerar när det är så att våra medarbetare misstänks för brott.

Du var lokalpolisområdeschef när de här falska passen framställdes, enligt åtalet. Vad tar du för ansvar för det som skett?

– Som chef så ser jag allvarligt på det som skett och har ansvar för att vi agerar på ett korrekt vis när ärenden som detta uppdagas. Likt att ärendet initieras och sedan utreds vidare hos särskilda utredningar.

Om det blir en fällande dom mot den tidigare medarbetaren, kan du sitta kvar då?

– Inom polisen är det polisområdeschefen som tillsätter lokalpolisområdeschefen.

”Saknas idag lagstöd”

Efter intervjun har Bulletin ställt en kompletterande fråga till Frida Braf huruvida det hade varit möjligt att stänga av Zaida i avvaktan på PAN:s beslut. Braf svarar via mejl:

”Det saknas idag lagstöd och därmed möjlighet för Polismyndigheten att ensidigt stänga av en arbetstagare. Undantag är dock att vi som arbetsgivare med stöd av arbetsledningsrätten, i en akut uppkommen situation och i syfte att upprätthålla ordningen på arbetsplatsen, undvika fara, eller liknande, tillfälligt får försätta en arbetstagare ur tjänst, vilket i praktiken innebär att arbetstagaren tvingas lämna arbetsplatsen. Det kan exempelvis handla om en arbetstagare som kommer påverkad till arbetsplatsen eller uppträder våldsamt. Ett försättande ur tjänst får normalt enbart vara kortvarigt, ca 2–3 dagar.

”Det är sedan alltid möjligt att träffa en överenskommelse med den anställde att denne frivilligt ska vara arbetsbefriad med lön. Arbetstagaren behåller således lön och övriga förmåner. Arbetsbefrielse ska inte tillämpas i bestraffande syfte och heller inte om den uppkomna situationen kan lösas på något mindre ingripande sätt, såsom en ändrad placering eller liknande. Detta var dock aldrig aktuellt i detta fallet.”

Läs även: Så används falska körkort i Sverige