I Sverige har anställda inom kommuner, hemtjänst och hos budfirmor kört tusentals mil i fordon som ägs av arbetsgivaren. Det visar en granskning från SVT Nyheter Skåne. Polisen säger till Bulletin att det framför allt är från Polen de falska körkorten kommer. I ett fall som Bulletin går igenom försökte en kvinna byta ut sitt falska körkort mot ett svenskt.
SVT rapporterar att man har gått igenom ett 60-tal fall där personer blivit anställda med falska körkort. Personerna har då fått jobb inom exempelvis hemtjänsten, hos budföretag eller hos bygg- och målerifirmor.
Bulletin har gått igenom elva fall där nio personer har dömts och två står åtalade för brukande av falsk urkund efter att ha ertappats med ett falskt körkort.
I Bulletins genomgång har samtliga dömda eller åtalade utländsk bakgrund, varav de flesta från något land i Mellanöstern eller Nordafrika. Utifrån rättshandlingarna framgår det att de flesta också är medborgare i ett annat land.
SVT skriver att personerna i deras granskning väldigt sällan har en kriminell belastning och att de är människor med lågkvalificerade arbeten som ofta uppger att de behöver ett jobb. Vidare säger flera av dem – enligt SVT – att de ansett att det både har varit för dyrt och för svårt att skaffa svenskt körkort.
Bulletins genomgång visar att sex av de elva personerna i vår granskning är ej sedan tidigare dömda. Två av personerna har dömts för grov brottslighet och tre för mindre allvarliga brott.
”Under senare år minskat”
Helene Andersson är gruppchef för dokumentanalysgruppen inom NFC (Nationellt forensiskt centrum) hos polisen. Hon menar att mängden förfalskade handlingar de senaste åren har gått ner – såvitt NFC känner till.
”Falska körkort finns, även om det måste anses fel att säga att de är vanliga. Antalet förfalskade handlingar har också under senare år minskat, såvitt NFC känner till. Åren 2015-2020 var det relativt vanligt att svenska körkort förfalskades och då i syfte att skapa en id-handling att använda vid exempelvis identifiering i samband med bedrägerier”, skriver hon i ett mejl till Bulletin.
”Det finns, såvitt NFC känner till, olika typer av verksamheter på dolda sidor på Darknet, där försäljning finns. Det handlar då om handlingar från olika länder”, fortsätter hon.
Flest från Polen
SVT skriver att de som blivit anställda med falska körkort ”kör dagligen i tjänsten med polska, rumänska, tjeckiska eller italienska körkort”.
I de fall som Bulletin har granskat är flera av de falska körkorten från Polen. I andra fall har det rört sig om ett danskt, ungerskt och grekiskt körkort som visat sig vara falska.
Att många av handlingarna skulle vara just falska polska körkort är en bild som Helene Andersson bekräftar.
”De falska körkort vi ser på NFC är från många olika länder, men flest har vi de senaste åren från Polen. Vi har ingen kännedom om vilka som ligger bakom försäljningen”, skriver hon.
Försökte byta
Med ett körkort från ett EU-land har man rätt köra inom hela unionen. Utöver det kan man byta in ett EU-körkort mot ett svenskt.
I ett av de fall som Bulletin har gått igenom har en kvinna – som är medborgare i Demokratiska republiken Kongo – ansökt hos Transportstyrelsen om utbyte till ett svenskt körkort och vid tillfället åberopat ett falskt polskt sådant.
Kvinnan uppgav i förhör att hennes dåvarande man hjälpte henne att registrera sig på en trafikskola i Polen och att hon gjorde både uppkörningen och teoriprovet där.
En månad senare hörde maken enligt henne av sig och berättade att hon fått körkortet – utan att hon fått reda på om hon blivit godkänd eller inte. Enligt egen utsago fick hon därefter körkortet skickat till sig på posten.
– Jag var inte säker att det var äkta. Jag har inte kunnat köra bil på grund av det. Jag skickade vidare mitt körkort till Transportstyrelsen för att kolla om de kunde byta det till ett svenskt körkort eller inte, sade hon i förhör.
Dömdes
Tingsrätten köpte emellertid inte kvinnans förklaring gällande uppsåt och menade att berättelsen framstod som en efterhandskonstruktion. Bland annat ansåg de att uppgfterna om hur hon tog körkort i Polen ”är mycket allmänt hållna och saknar såväl detaljrikedom som självupplevd karaktär”.
”Det saknas helt stöd för att hon i samband med sin ansökan på något sätt informerade Transportstyrelsen om att körkortet kunde vara förfalskat och att hon egentligen önskade en äkthetskontroll”, skrev tingsrätten i domslutet.
Kvinnan dömdes senare – mot sitt nekande – för brukande av falsk urkund. Påföljden blev villkorlig dom och 40 dagsböter. Hon är sedan tidigare ostraffad.
Läs även: Riksrevisionen: Bristande rutiner för att fastslå invandrares identitet
