Enligt SVT handlar det om systematiska skenanställningar, assistans som inte utförs, utnyttjande av arbetskraft eller att personerna bakom bolaget inte anses lämpliga.

– Det här är ofta väldigt organiserade upplägg som inte bara kräver kunskap om hur branschen och assistansersättningen fungerar – det kräver också att man har ett stort kontaktnät och att väldigt många personer är inblandade, säger Linus Nordenskär till SVT. Linuds Nordenskär är Försäkringskassans nationella samordnare med ansvar för assistansersättning.

Det finns flera fall där assistansbolag misstänks ha infiltrerat Försäkringskassan i jakt på sekretessbelagda uppgifter om assistansberättigade. Flera av personerna bakom bolagen är sedan tidigare dömda för brott, uppger SVT.

Enligt en rapport från Försäkringskassan med flera myndigheter finns det även kopplingar till våldsbejakande extremism.

Assistansfusk utreddes redan 2012 under Alliansregeringen. Den utredningen använde begreppet ”gångare” om personer som anställs för att ta ut en felaktig ersättning och sedan får de betala tillbaka en stor del av pengarna till den som anställt dem. Redan 2012 talades det också om import av människor som behöver assistans och att det letades aktivt på flyktingförläggningar efter lämpliga personer, se sidan 164 och 165.

Även 2017 lämnades en rapport om brott mot välfärden, SOU 2017:37. Utredare var då Lars Erik Lövdén. 2019 lämnade Sven Erik Österberg en rapport om brott mot välfärden, ”Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen”, SOU 2019:59.

Båda utredningarna belyste problemet med assistansbedrägerier.

TEXT: Nyhetsredaktionen