Enligt nyare forskning har kommunistiska samhällssystem medfört andra stora kostnader än det sedan länge kända, ohyggliga pris som mäts i spillda människoliv. Nationalekonomen Niclas Berggren visar med en rad exempel att praktiserad kommunism leder till sänkt tillit mellan människor.

KRÖNIKA. Medan Vänsterpartiet – åtminstone officiellt – valde att fjärma sig från kommunismen i och med namnbytet 1990, är Ung Vänster alltjämt öppet förtjust i denna ideologi. I det <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="http://ungvanster.se/wp-content/uploads/2021/02/Ung-V%C3%A4nsters-principprogram-antagna-2021-MED-FRAMSIDA-1.pdf">principprogram</a> som antogs tidigare i år skriver ungdomsförbundet att dess politiska mål är ”ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck – ett kommunistiskt samhälle”.&nbsp;

Kommunism kostar; inte bara i form av miljontals människoliv utan också socialt och ekonomiskt. 

Niclas Berggren: Kommunismens sociala och ekonomiska pris

På senare år har kvaliteten på det svenska rättssystemet försämrats. Ny forskning tyder på att det kan utgöra ett allvarligt problem för Sveriges judar, skriver Niclas Berggren.

KRÖNIKA. I november 2019&nbsp;<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://jfst.se/om-oss/nyheter/fraan-foersamlingens-ordfoerande-vecka-46-2019/">skrev</a> ordföranden i Judiska församlingen i Stockholm: ”Natten mellan lördagen och söndagen, samtidigt som 81-årsminnet av Kristallnatten högtidlighölls, har synagogor och judiska institutioner i Danmark, Finland, Norge och Sverige fått olika former av Davidsstjärnor uppsatta på fasaderna. I Stockholm har vi kunnat se det på Bajit och vid Stora synagogan. I Norrköping och Helsingborg också vid respektive synagoga.” Och för några veckor sedan meddelade Stockholms stad att man ska anlägga terrorhinder vid Stockholms Stora synagoga.

Demonstration mot antisemitism i Erfurt, Tyskland. Jens Meyer/AP/TT

Vem ska skydda Sveriges judar om polisen saknar resurserna? 

Niclas Berggren: Sveriges judar hotas av rättsstatens försvagning

Under nästan hela 2020 motsatte sig Folkhälsomyndigheten en rekommendation om att använda masker därför att det, enligt dem, inte finns bevis för att de leder till minskad smittspridning. Det är ett exempel på den problematiska ”hyperrationalism” som präglat svensk coronahantering. Det skriver Niclas Berggren, docent i nationalekonomi och programchef för forskningsprogrammet Institutionernas ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

KRÖNIKA. Corona-pandemin har ställt det svenska samhället inför nya och allvarliga utmaningar. Ett problem är den svenska hyperrationalismen. Vad menar jag med det? Jo, synsättet att man inte ska genomföra en åtgärd så länge man inte har studier av högsta kvalitet (i regel randomiserade kontrollstudier) som påvisar positiva effekter. ”Utan övertygande data – utan evidens – bör vi inte göra något”, menar hyperrationalisterna. Detta synsätt kan låta bra, men utgör ett hinder för viktiga och potentiellt gynnsamma åtgärder i krissituationer som den nuvarande.&nbsp;

Foto: Jessica Gow och Claudio Bresciani/TT.

FHM:s skepsis mot ansiktsmasker är symptomatisk för en problematisk inställning, konstaterar Niclas Berggren, docent i nationalekonomi.