Det lär ha publicerats fler än 100 000 vetenskapliga artiklar om covid-19 på drygt ett år. Vilket är nästan lika många som det publicerats om influensa på 200 år. Därför kan det var svårt att hänga med i svängarna. Bulletin fortsätter även denna vecka att lista några mer eller mindre intressanta studier som ni kanske missat.

En <a title="Socioeconomic position and the COVID-19 care cascade from testing to mortality in Switzerland: a population-based analysis" href="https://doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00160-2" target="_blank" rel="noopener">studie</a> av mer än fyra miljoner covid-tester i Schweiz från pandemins början till mitten av april i år publicerad i Lancet Public Health visar att schweizare med högre socioekonomisk status testar sig oftare än de med lägre socioekonomisk status. Sannolikheten att någon i den högsta socioekonomiska gruppen testade sig för covid var 18 procent högre än för någon den lägsta gruppen. Samtidigt var sannolikheten för ett positivt test högre bland de med lägre socioekonomisk status. Dessa blev också oftare inlagda på sjukhus, fick oftare akutvård och hade större sannolikhet att dö av covid.

Vapenförsäljning i pandemins tid. En ny studie uppskattar att 4,3 miljoner fler vapen än förväntat såldes i USA under mars till och med juli 2020. På bilden en vapenbutik i Kalifornien, mars 2020. Foto: Ringo H.W. Chiu/AP/TT

Det kan vara svårt att hänga med i all forskning om covid-19. Här är några studier du kanske missade.

Veckans studier om covid: mobbning, vapen och konspirationsteorier

Under onsdagen förra veckan väcktes åtal för tre fall av grovt bedrägeri. Sammanlagt ska bedragarna ha kommit över mer än sex miljoner kronor.

Gärningspersonerna uppges ha utgett sig för att vara banker samt betaltjänsten Swish och på så sätt fått offren att skicka pengar till gärningspersonernas konton.

Genrebild. Man använder sig av mobilt bank-id för att logga in på internetbank. Foto: Isabell Höjman/TT.

Tio åtalas i härva kring kulturinstitution – blåstes på 3,5 miljoner

Förra veckan kom beskedet från Mark- och miljööverdomstolen att de avvisar Cementas ansökan om att fortsätta bryta kalksten i de befintliga täkterna i Slite, Gotland. Det motiveras med att det är oklart hur verksamheten påverkar grundvattnet, skriver Cementa i ett <a href="https://www.cementa.se/sv/cementas-taktansokan-i-slite-avvisas-av-mark-och-miljooverdomstolen" target="_blank" rel="noopener noreferrer">pressmeddelande</a>. Om beslutet kvarstår innebär det att merparten av svensk cementtillverkning upphör 1 november 2021.

Cementfabriken på Slite är en av Europas största och modernaste, samt står för majoriteten av all cementtillverkning i Sverige. Ungefär 2,3 miljoner ton av totalt 2,9 miljoner ton cement produceras på Cementas fabrik i Slite, skriver <a href="https://www.byggnadsarbetaren.se/risk-for-betongbrist-cementfabrik-kan-stanna-i-host/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Byggnadsarbetaren</a>.

Cementas fabrik i Slite på Gotland. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.

Domstolsbeslut kan stoppa det mesta av svensk cementtillverkning: ”Krisläge”

Mellan åren 2015 och 2019 fick de anställda som deltog i studien lika mycket betalt som tidigare men för färre arbetstimmar. De fann att produktiviteten var densamma eller ökade på de flesta arbetsplatserna, skriver <a href="https://www.bbc.com/news/business-57724779" target="_blank" rel="noopener noreferrer">BBC</a>.

Den brittiska tankesmedjan Autonomy och Association for Sustainable Democracy, ALDA, presenterade tillsammans resultaten från den isländska studien. Studien inkluderade mer än 2 500 anställda och bedrevs av Reykjaviks kommunfullmäktige och Islands regering.

Isländsk flagga. Arkivbild. Foto: Frank Augstein/AP/TT.