Myndigheten för yrkeshögskolan har fått rekordmånga ansökningar i år och tvingas därför ge avslag på två tredjedelar, däribland flera viktiga utbildningar inom området samhällsbyggnad och byggteknik. Det ger direkta konsekvenser för bygg- och anläggningsbranschen, där det råder stor brist på kompetens inom flera områden. Det skriver Byggföretagen i ett pressmeddelande.&nbsp;

– Det finns en bred politisk enighet om att Yrkeshögskolan ger goda resultat, men det behövs mer resurser och ytterligare satsningar. Yh-utbildningarna är viktiga för Byggföretagens medlemmars rekrytering av tjänstepersoner och i samband med coronakrisen har vi sett ett stort intresse för just samhällsbyggnad, inte minst bland yrkesväxlare. Därför är det extra tråkigt att fler utbildningar inte kunde beviljas, säger Elin Kebert, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Byggföretagen, i ett pressmeddelande.&nbsp;

Konkurrensen om de statliga medlen sker mellan branscher och i år har vårdutbildningar prioriterats. Foto: Adam Ihse / TT.

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått rekordmånga ansökningar i år och tvingas därför ge avslag på två tredjedelar av dem.

Många avslag på yrkesutbildningar – viktiga branscher drabbas

Det är <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-15/too-many-companies-are-banking-on-carbon-capture-to-reach-net-zero">Bloomberg </a>som tar upp problemet med att företag vill plantera träd istället för att göra om sin verksamhet. Det är så många företag som har ställt ut löften om trädplantering att marken håller på att ta slut.

Det handlar om det man kallar för “<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_dioxide_removal">carbon dioxide removal</a>”, eller CDR. &nbsp;Företag kompenserar sina utsläpp genom att vidta en åtgärd som motsvarar de utsläpp företaget har. 
 40 företag har lovat att de bli klimatneutrala redan 2019 eller 2020. Men för många företag är det svårt att ställa om verksamheten, samtidigt som de vill bli klimatneutrala. Det leder till att företagen ställer ut löften om att plantera träd eller att använda sig av tekniker som är krångliga och dyra.

Hur blir ett företag klimatneutralt?
Foto: Jacob Ford/AP

Ett företag kan bli klimatneutralt genom att plantera träd eller genom att förändra sin verksamhet. För många företag vill plantera träd.

Många företag gör det lätt för sig när de ska bli klimatneutrala

En klinik i Stockholm utför ingrepp som de kallar för reparation av mödomshinnan. Unga kvinnor som lever under hedersrelaterade normer betalar 15 500 kronor för att ”laga” något som egentligen inte finns, skriver <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.ottar.se/artiklar/klinik-i-stockholm-utf-r-oskuldsoperationer">tidningen Ottar</a> 21/1-2021.&nbsp;

En rundringning som tidningen Ottar har gjort till tio privata företag som erbjuder intimkirurgi visar att flera kliniker meddelar att de slutat med så kallad rekonstruktion av <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/kropp-och-kon/fittfakta/slidkrans-modomshinna/">mödomshinnor</a>. Men flera andra kliniker erbjuder öppet ingreppet, skriver <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.ottar.se/artiklar/klinik-i-stockholm-utf-r-oskuldsoperationer">tidningen Ottar.&nbsp;</a>

Nab-kliniken med filialer på Östermalm och i Täby i Stockholm är idag den aktör som marknadsför ingreppet mest aktivt. Foto: Isabell Höjman/TT. 

Unga kvinnor som lever under hedersrelaterade normer betalar 15 500 kronor för att ”laga” något som egentligen inte finns.

Klinik i Stockholm utför ”oskuldsoperationer”

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare, skriver Arla i ett pressmeddelande.&nbsp;

Tre av fyra ungdomar anser inte att Livsmedelsverkets rekommendationer är viktiga eller användbara. Det visar en undersökning bland 1 500 tonåringar i Sverige, Danmark och Finland som Ipsos gjort på uppdrag av Arla. Samtidigt är var femte svensk tonåring överviktig, skriver Arla.

När tonåringar får svara på vad de tror har störst påverkan när det kommer till att förändra tonåringars matvanor hamnar föräldrar och sociala medier högst upp. Läkare, officiella riktlinjer och nutritionister hamnar längst ner. Foto: Frederik Sandberg/TT. 

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer. 