Debatten om privat kontra offentlig vård i Sverige trappas upp. I Läkartidningen skriver ST-läkaren Fanny Nilsson att oseriösa privata aktörer och svag kontroll fått förtroendet för läkarkåren att krackelera. ST-läkaren Isac Riddarsparre, medarbetare vid Tankesmedjan Synaps, svarar att det tvärtom är den politiska styrningen som orsakat sjukvårdens största skandaler, och hävdar att patienter på Helsingborgs lasarett systematiskt motarbetades när de ville byta till en privat vårdgivare. ”Tänk hur arbetsmiljön hade sett ut på landets vårdcentraler om regionerna var de enda arbetsgivarna”, skriver Riddarsparre i Läkartidningen.

Nilsson pekar i sin ursprungliga debattartikel i Läkartidningen på en rad exempel där privata vårdgivare enligt henne agerat oseriöst. Hon lyfter att flera regioner polisanmält appläkarföretag, att företaget Blodtrycksdoktorn enligt en granskning hade 99 procent icke ersättningsbara vårdbesök, och att läkare på vårdappar enligt uppgifter förskrivit GLP-1-analoger till normal- eller underviktiga.

Simtropolitan  Creative Commons Attribution 3.0

Privatiseringen av vården splittrar läkarkåren

Regeringens förslag om att begränsa kommuners och regioners möjligheter att höja skatten har utlöst en politisk konflikt i Region Stockholm. Socialdemokraternas gruppledare Aida Hadžialić (S) anklagar regeringen för att under fyra år ha underfinansierat välfärden och menar att förslaget om en skattebroms slår mot sjukvården. Moderaternas oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons och Axel Conradi svarar att skattehöjningar inte löst regionens problem. ”Det är talande att Socialdemokraterna i Region Stockholm ser en skattebroms som ett straff mot sig självt”, skriver Tamsons och Conradi skriver i SvD.

Aida Hadžialić (S) skriver i en debattartikel i SvD att Region Stockholm under mandatperioden kortat vårdköer, anställt över 2 300 fler inom vården och byggt upp en stark finansiell ställning, något hon menar inte hade varit möjligt utan fri beskattningsrätt.

Public Domain Dedication /Lampfot  Creative Commons Attribution 4.0

M-toppar svarar S: Skattehöjningar löser inte problemen • Skattebråket i Region Stockholm trappas upp

S och M i öppen konflikt om vård och ekonomi 

Svenska ungdomar identifierar sig i allt högre grad med familj, pengar och trygghet, medan politiska identiteter som feminist, antirasist och miljövän faller kraftigt. Andelen unga som kallar sig antirasist har sjunkit från 37 till 13 procent på fyra år, och miljövän har halverats under samma period. Samtidigt ökar andelen som vill gifta sig och skaffa barn. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2026.

Det vanligaste begreppet unga väljer för att beskriva sig själva är ”familjekär” med 32 procent, följt av ”träningsmänniska” på 29 procent och ”livsnjutare” på 26 procent. ”Feminist” hamnar på fjärde plats med 23 procent, en nedgång från 34 procent 2018.

Var tredje ung kallar sig familjekär – bara var fjärde feminist

Rapport: Unga väljer familj och pengar framför miljö och feminism

Författaren Aron Flam uppger till Bulletin att han åtalas för olaga hot, alternativt ofredande, efter en kommentar på X riktad mot Marie Åkesdotter, Miljöpartiets gruppledare i Tyresö kommun. Flam ska ha skrivit att han har hennes adress, något han själv beskriver som harmlöst. Enligt Flam har Åkesdotter under flera års tid riktat anklagelser mot honom. – Jag har inte anmält henne för förtal för att hon kallar mig folkmördare och barnamördare i tre års tid, säger Flam till Bulletin.

Bakgrunden är en längre konflikt på X mellan Flam och Åkesdotter, som enligt honom pågått sedan åtminstone oktober 2023.

Flam: ”Jag har ett väldigt bra försvar” • Bråk på X eskalerar till åtal