Den globala ekonomin står inför en växande brist på koppar som riskerar att slå mot både industriell utveckling och tekniska framsteg. Det framgår av en analys från S&amp;P Global, som pekar på ett kraftigt underskott under de kommande decennierna om utbudet inte ökar i grunden. ”Detta utgör en systemrisk för globala industrier, tekniska framsteg och ekonomisk tillväxt”, skriver S&amp;P Global i rapporten.

S&amp;P Global bedömer att världen riskerar ett underskott på omkring 10 miljoner ton koppar år 2040, vilket motsvarar nästan en tredjedel av den nuvarande globala efterfrågan. Prognosen bygger på antagandet att någon större ökning av utbudet inte kommer till stånd, rapporterar <a href="https://www.ft.com/content/9d69ce4d-648e-44f9-812d-ecb811b751e5" target="_blank" rel="noopener">Financial Times</a>.

Genrebild. Foto: TT/ (Darryl Dyck/The Canadian Press via AP) 

Energiomställning och AI driver historisk efterfrågan • S&P ser stort underskott på koppar fram till 2040

Växande kopparbrist – risk för världsekonomin

SEB:s mätning av enmansföretagares syn på de kommande tre månaderna pekar uppåt i januari 2026. Fler räknar med en positiv utveckling och färre räknar med en negativ. SEB lyfter även att likviditeten stärks i mätningen. – Företagarna inleder året med en stark likviditet och god motståndskraft, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i ett pressuttalande.

SEB beskriver Företagarindikatorn som skillnaden mellan andelen enmansföretagare som tror på en positiv utveckling och andelen som tror på en negativ utveckling under en tremånadersperiod. I januari 2026 ligger indikatorn på plus 15, vilket är en uppgång med fem enheter från plus 10 i december 2025, rapporterar SEB i ett pressmeddelande.

SEB kontor i Solna. Foto: Viktoria Bank / TT 

Likviditeten stärks i SEB:s mätning trots svagare omsättning

SEB: Företagsoptimism stiger – 50 procent på ett år

Kyla i Norden och låg vindkraftproduktion har lyft elpriserna, med särskilt höga pristoppar i södra Sverige. På elbörsen Nord Pool har snittpriser legat över en krona per kilowattimme, samtidigt som enskilda kvartstimmar nått betydligt högre nivåer. – Det är en kraftig köldknäpp i Norden kombinerad med låg vindkraftsproduktion, säger chef på Mind Energy, Lasse Kamp Simonsen till Di.

Sverige kan få de högsta elpriserna sedan elkrisen. Förklaringen utges vara ett högtryck i kallt väder som dämpar vindkraftproduktionen och bidrar till högre elspotpriser. Kunder med rörligt elpris påverkas av de dagliga priserna på Nord Pool, och skillnaderna mellan elområden kan bli stora under dygnet. I södra Sverige har elen passerat 350 öre per kWh under den dyraste kvarten, samtidigt som snittpriser uppges ha legat mellan 107 och 143 öre per kWh, rapporterar <a href="https://www.di.se/nyheter/eljatten-varnar-elpriserna-kan-bli-hogsta-sedan-elkrisen/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Industri</a>.

Köld och svag vind driver upp elpriserna i Sverige • Södra Sverige får de högsta pristopparna

Elbolaget: Priserna kan bli högsta sedan 2022

Sverige har haft stora prisökningar på livsmedel, men utvecklingen avviker inte från jämförbara länder och ligger i flera fall lägre än i Norden. Det visar en ny rapport som ifrågasätter den hårda kritiken mot branschen och pekar ut valutautvecklingen som en avgörande faktor. – Debatten är väldigt känslodriven och det är få utspel som vilar på fakta, säger chefekonom på Livsmedelsföretagen, Carl Eckerdal, till TN.

Svenska livsmedelspriser har ökat ungefär i linje med utvecklingen i EU och har stigit mindre än genomsnittet när prisutvecklingen justeras för valutakurs. Det framgår av en ny rapport som analyserar åren 2022 till 2025 och som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsföretagen, rapporterar <a href="https://www.tn.se/naringsliv/46126/myten-krossad-sverige-ett-lagprisland-for-mat-manga-har-slangts-under-bussen/" target="_blank" rel="noopener">Tidningen Näringslivet</a>.

Svenska matpriser steg mindre än EU-snittet räknat i euro • Kronans svaghet pekas ut