Sveriges statsskuld fortsatte att växa under 2025. Trots det minskade kostnaderna för skulden, till stor del tack vare gynnsamma valutaeffekter, enligt Riksgälden.

Vid utgången av 2025 uppgick den svenska statsskulden till 1 244 miljarder kronor. Det innebär att staten för andra året i rad redovisade ett underskott i sina finanser.

Statsskulden ökade 2025 – kostnaden sjönk

Riksbanken väntas sänka styrräntan till 1,5 procent i mars och hålla den oförändrad fram till 2027, enligt en konjunkturrapport från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.

Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna förutspår att Riksbanken sänker styrräntan redan vid marsmötet.

Prognos: Riksbanken sänker räntan 

En tidigare högt uppsatt ledare för ryska gasbolaget Gazprom ska ha försökt använda SEB för att komma runt de sanktioner som införts mot Ryssland. Bankens interna varningssystem fångade upp merparten av transaktionsförsöken, men vid ett tillfälle nådde 60 miljoner ändå fram. Familjemedlemmar till Gazprom-toppen har valt att dra SEB inför rätta efter att kontot tillslut stängdes, enligt en granskning som Sveriges Radio publicerat.

Olga Pavlova har bland annat haft rollen som vice ordförande i Gazprom, ett bolag under statlig kontroll som utgör en betydande inkomstkälla för Ryssland. Sedan de internationella sanktionerna mot landet utökats till följd av den fullskaliga invasionen av Ukraina förlorade hon ett konto i Schweiz där ett belopp på omkring 60 miljoner kronor fanns. Pavlova registrerade då ett konto hos SEB med avsikten att överföra beloppet, vilket tillslut slank igenom, rapporterar <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/gazprom-ledamot-overforde-60-miljoner-till-seb-konto" target="_blank" rel="noopener">Sveriges Radio</a>.

Missade kopplingen • Rysslands största företag

Rysk energitopp lyckades slussa 60 miljoner till SEB – trots sanktioner

Förra året blev det sämsta hittills för investeringar i ny vindkraft i Sverige. Under tre av fyra kvartal gjordes inte en enda beställning av vindturbiner, enligt ny branschstatistik. Låga elpriser, överskott på el och politisk osäkerhet pekas ut som förklaringar. – I dagsläget är det så att investeringsbesluten är nära noll för vindkraften, säger Anton Johansson, analysansvarig på branschorganisationen Green Power Sweden till TT.

Branschstatistik visar att intresset för att bygga ny vindkraft i Sverige har sjunkit till nivåer som inte setts sedan vindkraftens tidiga år. Det byggs fortfarande vissa parker, men dessa baseras på investeringsbeslut som fattades för flera år sedan. Inom ett par år väntas utbyggnadstakten minska kraftigt om inga nya beslut tillkommer, rapporterar TT.

Genrebild. Foto: Stewie Griffin/Public Domain

Tre kvartal utan en enda turbinbeställning i Sverige