Omkring 550 000 utrikes födda i Sverige saknade egen försörjning 2023, en ökning med drygt 100 000 personer på ett decennium. Uppgifterna kommer från Kunskapsverkets rapport ”Hur går integrationen” som bygger på de senast tillgängliga siffrorna. ”Det är dels eftersom gruppen utrikes födda har vuxit till antalet, dels eftersom vissa har svårare att hitta jobb”, skriver Kunskapsverket i rapporten.

En förklaring till att antalet utan egen försörjning ökat är att gruppen utrikes födda i Sverige blivit betydligt större, enligt rapporten. År 2005 utgjorde utrikes födda 12 procent av befolkningen. 2023 hade den andelen stigit till 21 procent. Mer än hälften av den ökningen beror på att fler kommit från länder som i rapporten kategoriseras som flyktingländer. Dessa länder skiljer sig från Sverige på flera avgörande punkter, bland annat vad gäller inkomstnivåer, utbildning och demokratiska institutioner, rapporterar <a href="https://www.kunskapsverket.org/artiklar/hur-gar-integrationen" target="_blank" rel="noopener">Kunskapsverket</a>.

Genrebild. Foto: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 / Esquilo  

8 av 10 flyktingar stannar • Arbetskraftsinvandrare åker hem

En av tre utlandsfödda saknar egen försörjning – över en halv miljon

Listan över svenska energibolag som backar från satsningar på koldioxidinfångning blir allt längre. Söderenergi, som driver Igelstaverket i Södertälje, är det senaste bolaget att pausa ett sådant projekt. Bolaget bedömer att den ekonomiska risken är för stor och att det statliga stödet inte räcker till. – För oss som kommunalt bolag är både kostnaderna och den ekonomiska risken alltför höga, säger Söderenergis vd Robert Tingvall till Dagens industri.

Söderenergi har sedan 2020 utvärderat förutsättningarna för att fånga in koldioxid vid Igelstaverket i Södertälje. Under föregående år slöt bolaget avsiktsförklaringar med läkemedelsbolaget Astra Zeneca och fastighetsbolaget Fabege, som handlade om köp av framtida certifikat kopplade till negativa utsläpp. Tekniken kallas bio-CCS och har av regeringen pekats ut som central för att Sverige ska kunna uppfylla sina klimatmål, rapporterar <a href="https://www.di.se/nyheter/soderenergi-pausar-koldioxidinfangning/" target="_blank" rel="noopener">Dagens industri</a>.

Genrebild. Foto: Creative Commons Attribution 4.0 International license / PutTheKettleOn

Sju bolag har stoppat sina satsningar på koldioxidinfångning • En efter en backar bolagen

Gröna satsningar pausas – kostnaden för hög

Misstänkt fusk med a-kassa polisanmäldes i betydligt fler fall under 2025 än året dessförinnan. Unionens a-kassa lämnade in 426 anmälningar om misstänkta bidragsbrott, jämfört med 292 under 2024. Det är en ökning på 46 procent. – Antalet polisanmälningar ska ses mot bakgrund av det totala antalet ersättningstagare, säger Harald Petersson, kassaföreståndare på Unionen, till Kollega.

Den vanligaste formen av fusk som upptäcks är att personer tar emot arbetslöshetsersättning samtidigt som de i verkligheten har en anställning, befinner sig på föräldraledighet eller bedriver studier. Enligt Unionen beror det delvis på intensifierat arbete mot bedrägerier.

Misstänkt a-kassefusk ökar med 46 procent på ett år

Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica öppnar sitt första kontor utanför Sverige. Kontoret ligger i Ukrainas huvudstad Kiev och invigs av partiledaren Jimmie Åkesson, som under besöket även har varit i staden Butja, känd för ryska krigsförbrytelser i krigets inledning. – Det var något av det värsta jag sett, säger Åkesson till SvD.

Åkesson flög till Kiev för att inviga kontoret och lovar samtidigt fortsatt svenskt stöd till Ukraina så länge det behövs. Partiet har kallat frågan om ett effektivare bistånd till Ukraina för en hjärtefråga. Hepatica-kontoret i Kiev är det första som organisationen upprättar utomlands, rapporterar <a href="https://www.svd.se/a/7p6nQW/akesson-i-kiev-stodet-gor-nytta-har-och-nu" target="_blank" rel="noopener">SvD</a>.