En avståndsbaserad skatt på lastbilstrafik förbereds i Regeringskansliet som en följd av EU-direktiv. Förslaget har diskuterats i svensk politik under lång tid och väcker oro i transportnäringen för ökade kostnader och effekter på sysselsättningen. ”Sverige måste lämna Eurovignetten”, skriver Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, till Bulletin.

<div>
 Regeringen arbetar med att ersätta dagens fasta avgift för lastbilar med en kilometerskatt som baseras på hur långt fordonen kör på svenska vägar. Skatten ska gälla både svenska och utländska fordon och behöver vara införd senast 2032 för att uppfylla EU:s regelverk, rapporterar <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/kilometerskatt-pa-lastbilar-pa-gang-kan-leda-till-hogre-priser" target="_blank" rel="noopener">SR</a>.
</div>

Transportföretagen: ”Det vore djupt orättfärdigt” • Volvo Lastvagnar: ”Vägtull kan bidra” • Sveriges Åkeriföretag: ”Den stora utmaningen är det totala skatte- och avgiftsuttaget”

Regeringen förbereder kilometerskatt på lastbilar

Den totala arbetslösheten minskade i december 2025 jämfört med samma månad året före och antalet varsel låg på en låg nivå. Samtidigt låg långtidsarbetslösheten kvar på höga nivåer utan motsvarande nedgång. – Våra senaste siffror visar på en ljusning, säger Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis i ett pressuttalande.

I slutet av december var 359 568 personer inskrivna som arbetslösa i Sverige. Det motsvarar 6,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Jämfört med december 2024 innebär det en minskning med cirka 17 000 personer och en lägre arbetslöshetsandel än året före, men en ökning på cirka 4 000 om man jämför med november månad samma år, visar statistik från Arbetsförmedlingen.

Rapport: Färre arbetslösa – problem kvarstår

Den globala ekonomin står inför en växande brist på koppar som riskerar att slå mot både industriell utveckling och tekniska framsteg. Det framgår av en analys från S&amp;P Global, som pekar på ett kraftigt underskott under de kommande decennierna om utbudet inte ökar i grunden. ”Detta utgör en systemrisk för globala industrier, tekniska framsteg och ekonomisk tillväxt”, skriver S&amp;P Global i rapporten.

S&amp;P Global bedömer att världen riskerar ett underskott på omkring 10 miljoner ton koppar år 2040, vilket motsvarar nästan en tredjedel av den nuvarande globala efterfrågan. Prognosen bygger på antagandet att någon större ökning av utbudet inte kommer till stånd, rapporterar <a href="https://www.ft.com/content/9d69ce4d-648e-44f9-812d-ecb811b751e5" target="_blank" rel="noopener">Financial Times</a>.

Genrebild. Foto: TT/ (Darryl Dyck/The Canadian Press via AP) 

Energiomställning och AI driver historisk efterfrågan • S&P ser stort underskott på koppar fram till 2040

Växande kopparbrist – risk för världsekonomin

SEB:s mätning av enmansföretagares syn på de kommande tre månaderna pekar uppåt i januari 2026. Fler räknar med en positiv utveckling och färre räknar med en negativ. SEB lyfter även att likviditeten stärks i mätningen. – Företagarna inleder året med en stark likviditet och god motståndskraft, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i ett pressuttalande.

SEB beskriver Företagarindikatorn som skillnaden mellan andelen enmansföretagare som tror på en positiv utveckling och andelen som tror på en negativ utveckling under en tremånadersperiod. I januari 2026 ligger indikatorn på plus 15, vilket är en uppgång med fem enheter från plus 10 i december 2025, rapporterar SEB i ett pressmeddelande.

SEB kontor i Solna. Foto: Viktoria Bank / TT 

Likviditeten stärks i SEB:s mätning trots svagare omsättning