Enligt SCB har hälften av alla vuxna utrikesfödda som bor i vissa områden har bristande färdigheter i att läsa svenska. Rapporten visar också att ursprungslandets utvecklingsnivå spelar stor roll. – Personer från länder med låg utvecklingsnivå har i genomsnitt lägre läsfärdigheter i svenska, säger Lotta Larsson, statistiker och rapportförfattare på SCB.

Statistiken kommer från den internationella undersökningen <a href="https://www.scb.se/contentassets/23b74e629585468b8b31fd9cf5f8f8d7/uf0546_2022a01_br_a40br2601.pdf" target="_blank" rel="noopener">PIAAC</a>, som mäter vuxnas färdigheter. Bristande läsfärdigheter, definierat som nivå 1 eller lägre, är betydligt vanligare bland personer födda utomlands än bland dem som är födda i Sverige. Skillnaderna är särskilt stora bland dem som varit kort tid i landet, rapporterar SCB.

40 procent går inte till SFI • Hälften som går dit får icke-godkänt

SCB: Hälften av utrikesfödda i utsatta områden har bristande läsförmåga

Ingen annanstans i OECD är studenterna så gamla när de tar kandidatexamen som i Sverige. Genomsnittsåldern ligger på 28 år, vilket är flera år högre än i jämförbara länder. Orsakerna är flera, men avgiftsfria utbildningar och små löneskillnader mellan akademiker och övriga pekas ut. – Du tjänar helt enkelt för lite på att utbilda dig, säger Katarina Wagman på Svenskt Näringsliv till TN.

En jämförelse mellan OECD-länderna visar att Sverige hamnar högst upp när det gäller hur gamla studenter är vid sin första akademiska examen. Genomsnittet för en svensk student som tar kandidatexamen är 28 år. Det är tre år mer än i Norge, fyra år mer än EU-snittet och hela sex år mer än i Japan, som toppar listan, rapporterar <a href="https://www.tn.se/arbetsmarknad/46380/svenskar-tar-examen-sist-i-oecd-sa-allvarligt-ar-det/" target="_blank" rel="noopener">TN</a>.

Därför dröjer det så länge för svenska studenter att bli klara • Svenskar sist i OECD 

Sex år efter Japan – så sent tar svenskar sin examen

Stigande matpriser får kommuner runt om i landet att banta utbudet av lax, kött och smör i äldreomsorgen. En kartläggning visar att över 30 kommuner har gjort liknande förändringar, trots att dietister varnar för ökad risk för undernäring bland seniorer. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) riktar skarp kritik mot agerandet. – Det är fel av kommunerna, säger hon till Ekot.

En granskning genomförd av Ekot och P4 visar att ett stort antal kommuner har valt att spara på maten som serveras på äldreboenden. Kartläggningen omfattar fler än 30 kommuner som har minskat inköpen av exempelvis lax, nötkött, smaksatt yoghurt och feta mejeriprodukter, rapporterar <a href="https://www.senioren.se/nyheter/kommuner-sparar-pa-maten-till-aldre/" target="_blank" rel="noopener">Senioren</a>.

Lax och smör stryks från äldres tallrikar  • Över 30 kommuner drar ner på matkvaliteten 

Kommuner skär ner i maten för äldre

Trots lågkonjunktur valde rekordmånga svenskar att köpa hjälp i hemmet under 2025. Det sammanlagda värdet av ruttjänster nådde nästan 9 miljarder kronor efter en uppgång på 8 procent, den kraftigaste ökningen som uppmätts. – Jag skulle säga att 2025 var året då användandet av ruttjänster blev folkligt, säger Paul Philip Abrigo, näringspolitisk expert på Almega Hemtjänstföretagen, till Dagens Industri.

Siffror från branschorganisationen Almega visar att rutavdraget aldrig tidigare utnyttjats i samma omfattning. Uppgången på 8 procent jämfört med 2024 är den största sedan mätningarna inleddes, rapporterar <a href="https://www.di.se/nyheter/rekord-i-rutavdrag/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Industri</a>.

Så mycket lade svenskarna på hemstädning • Fler än någonsin 