Dagens industris ledarsida varnar för att en förmögenhetsskatt kan införas, trots att socialdemokrater återkommande förnekar att det är aktuellt.

Skulle Magdalena Andersson (S) få uppdraget att bilda regering, kan hon enligt ledaren luta sig mot Vänsterpartiet och Miljöpartiet och nå majoritet i riksdagen, möjligen utan Centerpartiet. I en sådan konstellation ser Di:s ledarsida och Tobias Wikström en påtaglig risk för att en ny skatt på förmögenhet drivs igenom.

Låsta pengar kan fly utomlands • Påverkar svensk ekonomi

Di: ”S brukar förneka att det är aktuellt med en förmögenhetsskatt”

Sverigedemokraterna vill införa ett förbud mot slöja och hijab i det offentliga rummet, rapporterar Ekot. Tidigare har partiet enbart drivit frågan om förbud mot burka och niqab.

Sverigedemokraterna tar steget längre i frågan om slöja och kräver förbud mot hijab på allmän plats, rapporterar Ekot. Partiet har tidigare velat förbjuda helttäckande plagg, men nu riktar partiet sig mot ett plagg som bärs av betydligt fler muslimska kvinnor i Sverige.

Jimmie Åkesson (SD). Foto: Frankie Fouganthin  Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0

Partiet vill stoppa slöjor och hijab i offentliga rum

SD: Inför slöjförbud på allmän plats

En sudanesisk man som åtalas för en mordförsök i Belfast beviljades asyl i Storbritannien utan att någonsin kallas till intervju. I stället räckte ett tiosidigt formulär. Internt beskriver myndigheternas personal systemet som en ”beviljande fabrik”, uppger källor för Daily Mail.

Den åtalade, Hadi Alodid, reste från Dublin till Nordirland under 2023 och fick flyktingstatus samma år. Beslutet fattades genom ett förenklat förfarande som bytte ut de tidigare grundliga intervjuerna mot ett frågeformulär, rapporterar GB News. Syftet var att minska en växande hög av asylärenden.

Hadi Alodid framträdde via videolänk i Belfasts magistratsdomstol åtalad för mordförsök på Stephen Ogilvie. Foto: Fakismil / X 

Slapp intervju • Tiosidigt formulär räckte 

Försök till halshuggning  – fick asyl via snabbspår

Systemet med statsbidrag till svenska skolor utomlands fyller inte längre sitt ursprungliga syfte och bör ses över eller avvecklas. Det visar Riksrevisionens granskning.

Statsbidraget till svenska utlandsskolor skapades för att underlätta för arbetsgivare att stationera personal utomlands – vid ambassader, biståndsorganisationer och multinationella företag. Men förutsättningarna har förändrats kraftigt.

Christina Gellerbrant Hagberg, Riksrevisionen. Foto: Pressbild

Myndighet granskar utlandsbidrag •  Hälften av eleverna barn till anställda