En anonym finansprofil på Tiktok känd under namnet ”Metro finans”, använder sin kanal för att sprida stöd för Hizbollah, Hamas och den iranska regimen till framför allt unga aktieintresserade män, som han tjänar in cirka en halv miljon kronor i månaden på genom prenumeration. Profilen, som uppträder maskerad i rånarluva, har av Expressen nu identifierats som 37-årige Salar Ashour, bosatt i Huddinge. I sina utspel riktar han även hot mot namngivna svenska riksdagspolitiker.

Enligt <a href="https://www.expressen.se/nyheter/sverige/maskerad-svensk-influencer-avslojad-sprider-iransk-propaganda/" target="_blank" rel="noopener">Expressens</a> rapportering betalar Ashours följare hundratals kronor i månaden för hans ”finansrådgivning” och enligt Mediepodden hör han till de mest inkomstbringande svenska kreatörerna på prenumerationsplattformen Patreon.

Expressen avslöjar identiteten • Hotar svenska politiker • Kallar Israeler för ”råttor och kackerlackor”

Maskerad Tiktok-profil sprider iransk propaganda till svenska ungdomar

Mindre kommuner i Sverige har länge haft fler bostäder än invånare. En ny ESO-rapport visar hur tomma lägenheter under en period fylldes genom flyktingmottagning, men att det skapade integrationsproblem som ingen hade räknat med. När politiken sedan skärptes och mottagningen minskade stod kommunerna åter med tomma lägenheter. Rapporten beskriver ett mönster där politiska beslut löst ett problem men skapat ett nytt. ”Problemen med dessa tvära och oförutsedda kast är uppenbar”, skriver rapportförfattaren Jan Jörnmark.

Den svenska bostadsmarknaden formades av hyresregleringen 1942 och två stora reformvågor under perioderna 1967–70 och 1990–94. Reformerna på 1990-talet innebar att den statliga subventioneringen av bostadsbyggandet avskaffades. Utan subventioner slog lägesfaktorn igenom, vilket drev upp priserna i storstäder och centrala lägen.

Så blev tomma lägenheter Sveriges migrationspolitiska lösning •  Tvära kast slog hårt mot glesbygden

ESO-rapport: Glesbygdens lägenheter fylldes med flyktingar

Kina utgör det största långsiktiga hotet mot Sveriges ekonomiska säkerhet. Det är ett av de centrala budskapen i Säkerhetspolisens lägesbild för 2025–2026. Den kinesiska ambitionen att kontrollera och dominera centrala delar av världshandeln och den globala ekonomin innebär direkta risker för svenska intressen, enligt myndigheten. Bland annat handlar det om att skapa beroenden som kan utnyttjas i påverkanssyfte.

Säkerhetspolisen konstaterar att ekonomi i allt högre grad används som påverkansmedel av främmande stater. Företag och affärsmän kan utsättas för hot och påtryckningar. De ekonomiska hoten kopplas i rapporten till underrättelseverksamhet, geopolitik och säkerhet. Kinas underrättelse- och säkerhetstjänster beskrivs som ett betydande hot, enligt <a href="https://sakerhetspolisen.se/download/18.43f7ac8819be7e0dd5111a3/1773822671124/L%C3%A4gesbild%202025%E2%80%932026.pdf" target="_blank" rel="noopener">Säkerhetspolisens lägesbild 2025–2026.</a>

Kina vill dominera världshandeln och skapa beroenden • Så används ekonomin som påverkansmedel 

Säpo: Kina är Sveriges största långsiktiga ekonomiska hot

En växande andel uppger att deras månadsinkomster överstiger utgifterna, och fler har en sparbuffert på minst två nettomånadslöner. Samtidigt kvarstår tydliga skillnader, där äldre har betydligt bättre ekonomisk hälsa än yngre. – Man börjar få näsan lite ovanför vattenytan, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank i rapporten.

Rapporten, som delvis bygger på FN:s definition av finansiell hälsa, mäter bland annat om hushållen har inkomster som täcker utgifterna, tillräckliga försäkringar, sparande och hanterbara skulder. Jämfört med föregående mätning har siffrorna rört sig i positiv riktning, om än i blygsam takt, rapporterar Swedbank.

Svenskarnas plånböcker visar tecken på återhämtning • Allt fler bygger sparbuffert 