Regeringen ger tre myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet varsitt nytt uppdrag. Målet är en mer tillgänglig och sammanhållen primärvård.

E-hälsomyndigheten får i uppdrag att utveckla en nationell listningstjänst för primärvården. Uppdraget omfattar att ta fram en prototyp, genomföra kostnadsberäkningar och lämna nödvändiga lagförslag. Tanken är att invånare i hela landet ska kunna jämföra vårdcentraler och lista sig på ett enkelt och likvärdigt sätt.

Socialstyrelsen ska ta fram ett mer verksamhetsnära stöd till regioner och kommuner.

Lann (KD): ”En stark och tillgänglig primärvård är avgörande”

Över 800 000 svenskar har en privat sjukvårdsförsäkring, vilket motsvarar nära var sjätte sysselsatt i landet. Det rapporterar SVT med hänvisning till branschorganisationen Svensk Försäkring. – Ett parallellt system växer fram där allt fler med sjukvårdsförsäkringar går före i vårdkön, säger forskaren John Lapidus, till SVT.

Vid millennieskiftet rörde det sig om omkring hundra tusen försäkrade. Sedan dess har volymen vuxit drygt åtta gånger om och landade i fjol på drygt 826 000 personer. Knappt sexton procent av landets sysselsatta omfattas, rapporterar SVT.

Åtta gånger fler än år 2000 • ”Ett parallellt system växer fram”

En av sex har privat sjukvårdsförsäkring 

Tre oppositionspartier kräver att kliniker med offentliga avtal inte längre ska få ta emot patienter med privat sjukvårdsförsäkring. Förslaget möter motstånd från Moderaterna, som varnar för längre vårdköer. – Jag är bekymrad över vad det förslaget kan leda till, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), i Aktuellt.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver kravet om en lagändring som skulle hindra vårdgivare från att ha ett ben i den offentligt finansierade vården och ett i den försäkringsfinansierade. Bakgrunden är att fler än åtta hundra tusen svenskar har ett försäkringsskydd som ger snabbare tillgång till vård, rapporterar SVT.

S kritiserar M för privata sjukvårdsförsäkringar • Socialtjänstministern: ”Vi måste diskutera det som är grundproblematiken”

”Det här riskerar ju att öka på köerna i ännu större utsträckning”

Endast tre av tio barn i Region Stockholm får ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin inom vårdgarantins gräns. Det framgår av en granskning från Svenskt Näringsliv. Försämringen är kraftig sedan 2021, då drygt åtta av tio barn fick komma in inom trettio dagar.

Köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i regionen har växt kraftigt under mandatperioden. Sju av tio barn väntar i dagsläget längre än nittio dagar på sitt första besök, vilket innebär att vårdgarantin inte uppfylls. För fem år sedan såg situationen helt annorlunda ut, rapporterar Svenskt Näringsliv.

Rapport: Bara tre av tio barn får vård inom vårdgarantin