EU och Indien har kommit överens om ett omfattande handelsavtal. Det innebär att de flesta tullar mellan parterna ska försvinna eller sänkas kraftigt. Europeiska företag får lättare att sälja varor som bilar, vin och läkemedel till Indien. Indiska företag får i sin tur bättre tillgång till EU för produkter som textilier och skor. Avtalet berör också tjänster, miljö och arbetsrätt.

Europeiska kommissionen har presenterat innehållet i det nya frihandelsavtalet med Indien. Kärnan i överenskommelsen är att tullar, alltså skatter på varor som passerar gränsen, ska tas bort på de allra flesta produkter. Det gör det billigare för företag att handla med varandra, rapporterar <a href="https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/india/eu-india-agreements/memo-eu-india-free-trade-agreement-chapter-chapter-summary_en#section2" target="_blank" rel="noopener">Europeiska kommissionen</a>.

Avtalet i detalj  • Tullarna som avskaffas – industrierna som gynnas

Handel för 180 miljarder euro – avtalet med Indien 

Riksbanken väljer att inte röra styrräntan, som ligger kvar på 1,75 procent. Det var väntat och i linje med prognosen från december. Samtidigt pekar centralbanken på att osäkerheten i omvärlden har ökat, inte minst på grund av den amerikanska handels- och utrikespolitiken. Kronan och en mer expansiv finanspolitik lyfts också fram som riskfaktorer. ”Osäkerheten kring inflations- och konjunkturutsikterna har ökat”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Beskedet från Riksbankens första möte för året innebär att styrräntan förblir oförändrad. Nivån på 1,75 procent har gällt sedan räntesänkningen i september förra året. Direktionen bedömer att den nuvarande räntenivån bidrar till att stärka konjunkturen och hålla inflationen nära målet, rapporterar <a href="https://www.di.se/live/riksbanken-ror-inte-styrrantan-osakerheten-har-okat/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Industri</a>.

Styrräntan har inte rörts sedan räntesänkningen i september förra året

Riksbanken: Styrräntan ligger kvar

Enligt SCB har hälften av alla vuxna utrikesfödda som bor i vissa områden har bristande färdigheter i att läsa svenska. Rapporten visar också att ursprungslandets utvecklingsnivå spelar stor roll. – Personer från länder med låg utvecklingsnivå har i genomsnitt lägre läsfärdigheter i svenska, säger Lotta Larsson, statistiker och rapportförfattare på SCB.

Statistiken kommer från den internationella undersökningen <a href="https://www.scb.se/contentassets/23b74e629585468b8b31fd9cf5f8f8d7/uf0546_2022a01_br_a40br2601.pdf" target="_blank" rel="noopener">PIAAC</a>, som mäter vuxnas färdigheter. Bristande läsfärdigheter, definierat som nivå 1 eller lägre, är betydligt vanligare bland personer födda utomlands än bland dem som är födda i Sverige. Skillnaderna är särskilt stora bland dem som varit kort tid i landet, rapporterar SCB.

40 procent går inte till SFI • Hälften som går dit får icke-godkänt

SCB: Hälften av utrikesfödda i utsatta områden har bristande läsförmåga

Ingen annanstans i OECD är studenterna så gamla när de tar kandidatexamen som i Sverige. Genomsnittsåldern ligger på 28 år, vilket är flera år högre än i jämförbara länder. Orsakerna är flera, men avgiftsfria utbildningar och små löneskillnader mellan akademiker och övriga pekas ut. – Du tjänar helt enkelt för lite på att utbilda dig, säger Katarina Wagman på Svenskt Näringsliv till TN.

En jämförelse mellan OECD-länderna visar att Sverige hamnar högst upp när det gäller hur gamla studenter är vid sin första akademiska examen. Genomsnittet för en svensk student som tar kandidatexamen är 28 år. Det är tre år mer än i Norge, fyra år mer än EU-snittet och hela sex år mer än i Japan, som toppar listan, rapporterar <a href="https://www.tn.se/arbetsmarknad/46380/svenskar-tar-examen-sist-i-oecd-sa-allvarligt-ar-det/" target="_blank" rel="noopener">TN</a>.

Därför dröjer det så länge för svenska studenter att bli klara • Svenskar sist i OECD 