Priserna på bostadsrätter i Storstockholm har ökat tydligt under de senaste tre månaderna, medan utvecklingen i Göteborg och Malmö är svagare. Analyschefen Per-Arne Sandegren beskriver centrala Stockholm som ett undantag. – Årstakterna visar små rörelser, men Stockholm ligger drygt tre procent över föregående år, säger han i ett uttalande.

Prisutvecklingen i november pekar på fortsatta ökningar i huvudstadsregionen. Lägenhetspriserna steg med 0,2 procent i innerstaden och 0,7 procent i Storstockholm. Även villor i området noterades för en uppgång på 0,6 procent. På riksnivå var prisbilden mer dämpad med i stort sett oförändrade bostadsrättspriser och en nedgång på 0,8 procent för villor, rapporterar <a href="https://www.dagensps.se/privatekonomi/bostad/bostadspriserna-fortsatter-upp-i-storstockholm/" target="_blank" rel="noopener">Dagens PS</a>.

Bostadshus med balkong längs med vattnet på Bergsunds strand på Södermalm i Stockholm. Foto: Gabriella Bruske / TT 

Prislyft i Stockholm medan Göteborg och Malmö backar

Bostadspriserna stiger i Stockholm 

Elon Musks plattform X har stängt av Europeiska kommissionens möjlighet att köpa annonser på plattformen efter att X fått en sanktionsavgift från EU på 120 miljoner euro. Plattformens produktchef Nikita Bier anklagar kommissionen för att ha försökt öka sin spridning på plattformen genom ett tekniskt kryphål. – Det verkar som att ni tror att regler inte gäller erat konto, säger Bier.

<a href="https://www.bbc.com/news/articles/c0589g0dqq7o" target="_blank" rel="noopener">BBC</a> rapporterar att konflikten började när EU-kommissionen publicerade information om sanktionsavgiften på 120 miljoner euro. En bot som riktats mot X för hur plattformens blå verifieringssymbol används.

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: TT/ AP /Pascal Bastien. Elon Musk. Foto: AP /TT/Evan Vucci

X slår tillbaka mot Bryssel –  stoppar EU:s reklamköp • Musk i öppen strid –  anklagas för att utnyttja systemfel

X stoppar EU-kommissionens annonskonto efter miljardbot

Statistiska centralbyrån redovisar att kvinnor fortsätter att tjäna mindre än män i alla sektorer och att skillnaderna är störst i de högsta lönenivåerna. Den standardvägda löneskillnaden ligger kvar på samma nivå som tidigare år. – Den skillnad i lön mellan kvinnor och män som inte kan förklaras med hjälp av ålder, utbildningsnivå, arbetstid eller yrke har i stort sett varit oförändrad sedan 2016, säger Anneli Åkerman, utredare på Statistiska centralbyrån.

<a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/pong/statistiknyhet/jamstalldhetsstatistik-kvartal-4-2025/" target="_blank" rel="noopener">SCB</a> skriver att kvinnors genomsnittliga lön motsvarade 90 procent av männens lön 2024. När hänsyn tas till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid ökar nivån till 95 procent. Myndigheten lyfter samtidigt att gapet blir betydligt större bland de med högst inkomster. Bland regionanställda tjänade de tio procent högst avlönade kvinnorna över 58 100 kronor, medan motsvarande grupp män tjänade över 93 900 kronor, rapporterar SCB.

Statistiska centralbyråns logga på kontoret i Stockholm på Karlavägen 100. Foto: Karin Wesslén / TT 

Löneskillnader oförändrade sedan 2016 enligt SCB

SCB: Åtta år utan rörelse i lönegapet

Antalet kommunikatörer har ökat kraftigt i offentlig sektor, visar en genomgång av Bulletin. Nu reagerar civilminister Erik Slottner (KD) på granskningen. Han anser att ”kommuner och myndigheter måste prioritera kärnverksamheten först”. – När antalet kommunikatörer växer är det på bekostnad av något annat, säger han till Bulletin.

Kommunikationstjänster hör i dag till offentlig sektors snabbast växande yrkesgrupper. På bara tio år har tusentals nya tjänster tillkommit, ofta med lönenivåer över 40 000 kronor i månaden.

Civilminister Erik Slottner (KD) håller pressträff för att presentera digitaliseringsstrategin för 2025-2030, i regeringens pressrum på Rosenbad. Foto: Henrik Montgomery / TT

Civilminister Erik Slottner (KD) om Bulletins granskning • ”Hade kunnat gå till fler socialsekreterare, undersköterskor eller lärare”