Som del av dåvarande statsminister Fredrik Reinfelds uppgörelse med Miljöpartiet införde Sverige 2008 vad som beskrivits som världens generösaste regelverk för arbetskraftsinvandring från utanför EU och med ett lågt lönekrav på 13 000 kronor i månaden.

Lönekravet har senare höjts till knappt 30 000 kronor i månaden. Tidöregeringen har lovat att ytterligare skärpa kraven genom att kräva minst medianlönen, vilket idag uppgår till cirka 37 000 kronor.

I februari gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att ta fram en lista på högkvalificerade yrken som på grund av ”kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden” är svårare att tillsätta och därför ändå bör undantas från lönekraven.

I samband med uppdraget förklarade migrationsminister Johan Forsell (M) i ett pressmeddelande att regeringens prioritet är ”att lägga om arbetskraftsinvandringen med fokus på högkvalificerad arbetskraft och internationell spetskompetens”, där rapporten skulle ge en bild av ”var kompetens saknas”.

Merparten är låglöneyrken

I media har rapporten flitigt citerats som bevis på att skärpta lönekrav leder till kompetensbrist och att arbetsgivare får svårt att rekrytera och med påståenden om att de är beroende av arbetskraftsinvandring.

Nu visar Bulletins granskning att merparten av dessa 152 yrken är låglöneyrken med betydande arbetslöshet inom Sverige, eller yrken där det redan idag inte förekommer arbetskraftsinvandring. Dessutom inkluderar rapporten en rad höglöneyrken där allra flesta redan tjänar långt över medianlönen och därför inte påverkas i större omfattning av lönekrav.

Städare och kock dominerar

Statistik från Arbetsförmedlingen visar att under juni månad sökte 203 000 personer någon av de 152 yrken som Migrationsverkets rapport klassificerat som ”Yrken där behovet inte kan tillgodoses inom Sverige”.

Bulletins kartläggning visar att de tre största yrkeskategorierna är bärplockare, städare och kockar, där det sistnämnda inkluderar anställda i snabbmatskök.

Som Bulletin tidigare berättat inkluderar listan även taxiförare i Stockholm. Bara till yrkesgrupperna städare samt kockar och kallskänkor finns idag cirka 40 000 inskrivna sökande registrerade i Arbetsförmedlingen, varav cirka 30 000 är utrikes födda.

Flera yrken kräver svenskt medborgarskap

Listan på 152 yrkesgrupper inkluderar officerare, soldater, poliser och revisorer, yrken som kräver svenskt medborgarskap varför arbetskraftsinvandring inte är tillåtet.

En rad andra yrken som matematiker, statistiker, meteorologer, allmäntjänstgörande läkare, veterinärer, röntgensjuksköterskor, pastorer, trafiklärare och ambulanssjukvårdare hade inga eller nästan inga sökta arbetstillstånd.

I vissa av dessa yrken förekommer arbetskraftsinvandring inom EU eller övriga Norden, men detta kräver inte arbetstillstånd och påverkas inte av skärpta lönekrav.

Migrationsverkets rapport listar 94 av 152 yrken som yrken med noll arbetskraftsinvandring de föregående två åren, även om rapporten har avrundat statistiken. Vissa av dessa yrken har enligt Migrationsverket haft enstaka sökanden.

Migrationsverket lyfter själva fram att många av de yrken deras rapport vill undanta har ingen eller nästan ingen arbetskraftsinvandring, och skriver ”Omständigheten att arbetskraftsinvandring inte har förekommit historiskt i någon större omfattning bör inte vara skäl att inte undanta yrket.”

Svenskt Näringsliv

En anledning att så många yrken listas är att det räcker att arbetsgivare har svårighet att hitta personal i ”en viss del av Sverige” för att yrkeskåren ska föreslås få undantag från skärpta lönekrav vid arbetskraftsinvandring.

Migrationsverket har tagit fram listan med hjälp av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har utöver egna bedömningar vid framtagning av listan på yrken haft samråd med arbetsmarknadens parter som LO, TCO, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation samt Svenskt Näringsliv.