Bostäderna i fråga ligger vid Blågårds Plads, som finns med på det danska bostadsdepartementets ”ghettolista”, som påminner om den svenska polisens lista över särskilt utsatta områden.

Det var i april 2019 som politikern Rasmus Paludan besökte området, bara en dryg vecka efter att han dömts för den danska motsvarigheten till hets mot folkgrupp för att ha uttalat sig nedsättande om svarta människor.

Knappt hade han hunnit påbörja den ritual som med åren blivit hans signum – en koran kastas runt och eldas sedan upp – förrän våldsamheter utbröt. Trots ett massivt polisuppbåd stormade åskådare mot honom och den kravallutrustade polisen möttes av flygande gatstenar och avfyrade fyrverkeripjäser.

Familjer upprörda

Flera ungdomar från Blågårds Plads dömdes senare för bland annat våld mot polisen, skriver Berlingske. Mamman i en av familjerna som nu tvingas flytta säger till tidningen att ingen i familjen utöver hennes son, som vid tillfället var 17 år, är dömd för brott. Nu oroar hon sig för hur vräkningen kommer att påverka hennes två döttrar på tio respektive 14 år.

Läs även: Elva män döms till fängelse efter upploppet i Hjällbo

– Det är så orättvist att det drabbar vår helt vanliga vardag, och att vi bara får packa våra saker och flytta. Varför ska man bära skulden för något när min son redan tar sitt straff? Vi har inte haft en realistisk chans att säga till våra barn att de ska hålla sig undan, säger hon.

Sonen anhölls två månader efter upploppen och dömdes till åtta månaders fängelse för att ha kastat fyra saker mot polisen: en bräda, en sten, ”ett mörkt objekt”, samt ett cykelstöd.

Den 4 februari 2020 fick familjen ett brev från det allmännyttiga bostadsbolaget FSB där det stod att de var tvungna att flytta inom sju dagar. Familjen hade då förlorat i domstol men har överklagat fallet till den danska motsvarigheten till hovrätten.

Lagen ändrades 2018

Sedan 2018 ger den danska hyreslagen hyresvärden möjlighet att vräka personer som skapar otrygghet inom en radie på en kilometer från sin bostad. Det kan bland annat handla om våld, hot eller att hindra blåljuspersonal från att genomföra sitt arbete.

Jakob Juul-Sandberg, advokat som föreläser vid Syddansk Universitet, säger till Berlingske att lagen ställer viktiga frågor mot varandra.

– Sammantaget handlar det om en diskussion om rättssäkerhet för hyresgästerna som blir uppsagda och deras rätt till sitt hem. Det måste ställas emot en känsla av rättvisa och en allmän hänsyn till de hyresgäster som bor i en fastighet och som måste leva i otrygghet när kriminella rör sig bland dem, säger han.

Läs även: Mikael Jalving: Grymhet är en förutsättning för modern humanism

Under onsdagskvällen samlades boende från cirka 180 hushåll hos FSB på ett möte för att rösta för eller emot beslutet att vräka familjerna. De allra flesta röstade emot, men det är oklart om det kommer att påverka hyresvärdens beslut.

I samtliga tre fall som avgjorts i domstol har hyresvärden fått rätt. Två av fallen har överklagats medan en tredje familj har valt att flytta. Det fjärde fallet har fortfarande inte behandlats av domstol.

Hot ledde till vräkning

Det är inte första gången som en familj blir av med sitt hyreskontrakt för att en familjemedlem skapat otrygghet på Blågårds Plads. I september 2018 blev föräldrarna till den välkända gängledaren Shuaib Khan uppsagda från sitt hyreskontrakt eftersom sonen hotat en polis.

I det fallet uppmanade hyresvärden FSB rätten att inte lägga någon vikt vid det faktum att det inte inkommit några klagomål mot familjen.

– Jag vet inte om man själv skulle ha klagat hos föräldrarna till en av de mest ökända gängledarna i Köpenhamn, sade advokat Veronica Wolthers-Petersen.

Shuaib Khan – då ledare för gänget Loyal to Familia som har sina rötter på Blågårds Plads – dömdes efter ett överklagande till 90 dagars fängelse och utvisning eftersom han tidigare dömts till omkring tio års fängelse för andra brott.

Läs även: Danmark stoppar medborgarskap för fängelsedömda