Från och med första juli kan en rad yrkesgrupper inom vården skriva intyg för juridiskt könsbyte. Men de nya riktlinjerna möts av hård kritik från både psykiatrin och Barnläkarföreningen som ifrågasätter bedömningsgrunderna.

Släpper riktlinjer i sista minuten

Riksdagen klubbade igenom den nya lagen om könsbyte redan förra våren. Men först nu, veckor innan lagen börjar gälla, har Socialstyrelsen presenterat hur det ska fungera i praktiken.

– Intygsförfarandet är slöseri med sjukvårdens resurser eftersom kunskapsstödet klargör att kriterierna i princip alltid är uppfyllda om en person önskar ändra juridiskt kön, säger Mikael Landén, psykiatriprofessor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset till GP.

Enligt de nya riktlinjerna ska bedömningar bara utgå från personens egen berättelse. Läkare, psykologer, psykoterapeuter och kuratorer får inte ta hänsyn till faktorer som hur personen ser ut, klär sig eller hur länge personen känt att det juridiska könet inte stämmer.

Ställer sig frågande till riktlinjerna

Svensk psykiatrisk förening är också kritisk och undrar varför vården överhuvudtaget ska blandas in.

– Det som efterfrågas är alltså ingen medicinsk bedömning, utan en återberättelse av vad personen själv uppger. Det kan personen sannolikt göra bäst själv utan att behöva hälso- och sjukvårdens resurser, säger Johan Nilsson, ledamot i Svensk psykiatrisk förenings styrelse.

Riktlinjerna har också väckt politisk debatt. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch gick under onsdagen ut och krävde att lagen rivs upp.

16-åringar kan byta kön

En omdebatterad punkt i den nya lagen är att åldersgränsen för att byta juridiskt kön sänks till 16 år, med målsmans godkännande. Svenska Barnläkarföreningen riktar särskild kritik mot att det saknas krav på specialistkompetens för att bedöma barn under 18 år.

– Enligt Barnkonventionen ska vi handla med barnets bästa för ögonen. I det ingår att barnet ska kunna förstå och ta till sig information om det de ska fatta beslut om, och de ska också kunna förstå de långsiktiga konsekvenserna, säger Anna Nordenström på Svenska Barnläkarföreningen.

Samtidigt har andra organisationer motsatt uppfattning. Både Transammans, som organiserar transpersoner och närstående, och RFSL hade velat se fler yrkeskategorier som får utfärda intyg, för att öka tillgängligheten.

Kontroll mot brottsligt syfte

Socialstyrelsen har även fått ett regeringsuppdrag att bedöma behovet av möjligheten att bryta sekretess mellan myndigheter för att förhindra byte av personnummer i brottsligt syfte. Detta ska redovisas senast 1 juli.

– I lagen finns en inbyggd kontrollmekanism. Du behöver besöka vården för att få intyget, sedan ska det tillsammans med ansökan skickas till Socialstyrelsen för beslut, säger Pär Ödman, chefsjurist på Socialstyrelsen till GP.

Han försvarar riktlinjerna och menar att de är välavvägda och rimmar väl med intentionen i lagstiftningen.