Den islamiska revolutionen i Iran inleddes 1978 och kom att sätta punkt för 2 500 år av monarki. Ayatolla Ruhollah Khomeini kom till makten och kungen – shahen – Mohammad Reza Pahlavi, tvingades i exil.

Landet övergav en process av modernisering för en islamisering på mindre än två år.

Än idag styrs landet med järnhand av mullorna och den högste ledaren, som också är Irans statschef, ayatolla Ali Khamenei. Den iranska befolkningen lever under förtryck och regimen ger dem inte ens grundläggande mänskliga rättigheter. Landets ekonomi befinner sig även i en nedåtgående spiral och över 70 procent av landets invånare beräknas leva i fattigdom enligt siffror från 2020, och siffran antas vara högre idag.

Sedan i september i fjol har stora demonstrationer ägt rum i landet. Startskottet för demonstrationerna var mordet på den 22-åriga Mahsa Amini som slogs ihjäl för att hon inte bar sin hijab på korrekt vis enligt sedlighetspolisen i Teheran. Demonstrationerna har avtagit men fortsätter och den iranska oppositionen har gått samman med bland andra kronprinsen Reza Pahlavi i spetsen.

Trots de omfattande protesterna i Iran, som spred sig till hundratals städer och byar och oppositionens nyfunna enighet, tycks mullaregimen fortfarande sitta relativt säkert, och har inte låtit sig rubbas.

Revolutionsgardet

Ett viktigt skäl till den iranska regimens starka position vid makten är revolutionsgardet. Denna militära organisation bildades 1979 och består idag av mark-, sjö- och flygstridskrafter samt en underrättelsetjänst.

Denna säkerhetsapparat bidrar till att skydda den iranska regimen och hålla den vid makten.

En gren av revolutionsgardet är Basij. Det är en paramilitär milis som är djupt rotad i institutioner som moskéer och skolor. De samlar in information om folk och rapporterar minsta lilla avvikelse från stödet till regimen. De beskrivs som Khameneis ögon i samhället.

– Basij är också en organisation för socioekonomisk rörlighet uppåt. De rekryterar bland fattiga personer. Blir man en del av organisationen så får man utbildning och jobb, man får en extra lön, fördelar som lön och andra möjligheter, förklarar statsvetaren Arvin Khoshnood.

Khoshnood berättar vidare hur man tidigt rekryterar barn för att gå med i Basij och rapportera invånarnas åsikter kring regimen. Dessa barn uppfostras i att tjäna regimen och i gengäld få vad de ofta saknar – ekonomiskt bistånd.

– De uppfostrar systematiskt människor som är svaga och inte kan tänka själva, som gör vad som krävs för att höja upp sig i den socioekonomiska hierarkin som regimen skapat.

Enligt Khoshnood är Basij en bidragande del till varför mullorna fortsatt kan hålla sig kvar vid makten. Via denna gren av revolutionsgardet har de ögon och överallt.

Människors beroendeställning på grund av den höga fattigdomen gör också att man blir en del av Basij för att kunna överleva, men det i sin tur bidrar den iranska regimens överlevnad.

Läs även: Saudiarabien och Iran återupprättar diplomatiska relationer