Israels premiärminister Benjamin Netanyahu är på besök i USA och den förste världsledaren att träffa Donald Trump i Vita huset efter att dennes andra omgång som president börjat.

På en pressträff kastade Donald Trump ut en ny fredsplan för Israel-Palestina: att Gazas befolkning borde flyttas ut i arabvärlden. Att bo i Gaza går nämligen inte, det är farligt och sönderbombat och kommer att ta minst ett årtionde att bygga upp igen. Ingen vettig person, ej heller någon Gazabo, skulle vilja bo där, så varför inte flytta dem till Egypten, Jordanien och andra ställen i regionen?

Därefter kan USA ta över Gaza och göra Gaza till ett business-center med en riviera för hela världen att göra business. Ungefär så, sa Donald Trump.

Om detta inte görs, fortsatte Trump, så kommer cykeln av Hamas terrorattacker och israeliska vedergällningar bara att fortsätta. Det måste få ett slut.

Låt oss till att börja med betrakta denna plan med glimten i ögat.

Detta är nämligen den mest underhållande fredsplan som någonsin föreslagits. Den enda som blir riktigt nöjd är Donald Trump själv.

För Israels ultraortodoxa är Gaza, precis som Judeen-Samarien (Västbanken), Israels ur-historiska land. En del av den mark som Gud för 4 000 år sedan lovade till Abrahams efterkommande. Platsen där David dödade jätten Goliat. Det är för dessa självklart inte tänkt att arga palestinier ska leva där, men tanken för dessa är inte heller ett stort Trump Tower.

Palestinierna bryr sig inte om Gaza. Deras mål är att erövra hela Israel och lägga Israel under islams makt. Det handlar om islamisk dominans inte om mark. Gaza är primärt en raketramp i syfte att nå det målet. Men palestinierna måste inför Väst (läs: Europa), låtsas att öknen – numera – askplätten som heter Gaza, är viktig.

I FN:s ögon är Gaza faktiskt rent formellt ett flyktingläger. Det är FN-organet UNRWA, som finansierar och i teorin styr upp Gaza (i praktiken är det Hamas). FN bollade en gång också själva förslaget att palestinierna skulle bo runtom i arabvärlden, inte på Gaza eftersom Gaza skulle vara ett temporärt flyktingläger. Den arabiska omgivningen vägrade där på 1940-talets slut att acceptera den idén. Trump ämnar nu, snart 80 år senare, övertala dem att tänka om.

Att den arabiska omgivningen där på 1950-talet inte ville ha palestinierna berodde på att de ville använda dessa som en spelbricka i kampen mot Israel (som de då önskade utplåna).

Idag (när de sedan länge gett upp tanken på att utplåna Israel) finns ett annat skäl till att arabländerna inte vill ha palestinierna: dessa har radikaliserats av Muslimska brödraskapet och bedöms utgöra hot mot den inhemska stabiliteten om de kommer till arabiska länder. Men det kan inte sägas alltför öppet, för i så fall vore det ju att ge Israels tuffa politik rätt.

Ingen kan således säga emot Trump när han drar slutsatsen att han är ett geni, som bara vill göra Gaza Great Again.

Därtill har Trump numera ett team som bugar och jakar till allt Trump säger. Underhållande, minst sagt. Men underhållningen beror inte primärt på galenskapen, utan på den springa av sanning som faktiskt ligger i planen. För en sådan springa finns.

Mest tydligt illustreras denna realism av Trumps syn på Iran. De har försökt döda honom, men försöker de igen så kommer de att tillintetgöras, sa Trump.

Han har till och med instruerat om vad som ska ske om de lyckas. En plan man då får förmoda att JD Vance kommer att verkställa. Så bäst att Iran passar sig, för de måste väl fatta att USA kan göra samma sak med dem som Israel gjort med Gaza? Stora ord - men ingen kan förneka att det ligger viss sanning i saken.

Underhållande, var bara förnamnet.

Kommer planen att realiseras? Jag låter det vara osagt.

Den poäng som för stunden måste lyftas fram i ett Sverige där man alltid slår bakut när Trump gör dessa utspel, är att Trumps idé är avslöjande: Om alla bara ville ha fred och inget annat, så skulle planen fungera.